Den farliga tystnaden när alla är överens

En interiörbild från 1920-talet i det ångkraft-
verk som för 400  miljoner ska bli äventyrsbad
i Västerås. Foto: Vattenfall

Jag har stor respekt för kommunpolitiker och brukar vara den förste att försvara dem. De allra flesta drivs av en stark vilja att förvalta skattepengar och förtroende väl samtidigt som man vill åstadkomma förbättringar som gynnar kommunen och dess invånare. Ibland anklagas de för att käbbla. Politiskt pajkasteri för sakens skull gör ingen människa glad, men kommunpolitik blir ofta som sämst när alla är så överens att det blir tyst. I synnerhet om man är överens om något som befinner sig i gränsen för det tillåtna. När man för att åstadkomma de projekt man så gärna vill ha för att hamna på kartan blundar för såväl juridiska komplikationer som ekonomiska förnuftsargument.

Inte sällan sker detta när det gäller sådant som sägs gynna näringslivet och/eller idrotten och besöksnäringen. Peab fick ett lån på 15 miljoner efterskänkt när man köpte Ängelholms flygplats. I Solna blev staden så iblandad i arenabygget att roller förväxlades. I Vimmerby fick inte den högsta budgivaren köpa Astrid Lindgrens värld för att ta några exempel.

I Västerås, där jag bor, finns ett gammalt ångkraftverk. En asbestbemängd tegelhög, enligt vissa. Ett industriminne väl värt att bevara enligt andra. Här har länge funnits planer på att bygga ett äventyrsbad kombinerat med ett Science Center. För fem år sedan skrev kommunen ett samarbetsavtal med Peab. Bolaget skulle bygga, kommunen förband sig att hyra för 15 miljoner plus index i 25 år.
Åren har gått men inget har hänt och kommunen hade därmed möjlighet att dra sig ur det omdiskuterade avtalet. Men nyligen kallade man till presskonferens och meddelade att nu ska äventyrsbadet Kokpunkten bli verklighet. Ett nytt avtal var skrivet, utan debatt, utan politiska beslut och utan upphandling. Villkoret att badet skulle kopplas till de andra delarna var borta. Kommunens 15 miljoner i 25 år var kvar.

I går var Peab inbjudna till kommunfullmäktige. Man visade sina bilder, behövde inte svara på några frågor och tackades med en applåd. Därefter övergick fullmäktige till ärendelistan. Bland annat hade man en utdragen debatt om upphandlingspolicy, där det talades mycket om halalaslakt, men inget om Kokpunkten. När alla är överens blir det tyst. Debatten fortsätter i andra forum än fullmäktige, vilket inte stärker den lokala demokratin eller förbättrar synen på kommunpolitiker.