fredag 23 april 2010

310 val att bevaka

Få saker är så roliga som att prata om frågor man själv är engagerad av för intresserade åhörare. I dag hade jag och Dagens Samhälle-reportrarnaMagnus Wrede och Johan Delby den möjligheten. Åhörarna var 12 journalister, som deltog i Journalistfonden för vidareutbildnings kurs Webb, val och politisk extremism.

Under en vecka har de lyssnat på journalister och forskare som tagit upp olika aspekter på politisk extremism och dess konsekvenser för journalistiken. Man har också ägnat en hel del tid åt yttrandefrihets- och utgivarfrågor som ju ställs på sin spets när det handlar om obehagliga åsikter.

Till Dagens Samhälle kom de för att få en överblick av vad som händer i kommunerna och vilken roll Sverigedemokraterna har i den lokala politiken. Magnus Wrede visade på den mångskiftande kommunala verkligheten med allianser i allehanda sammansättningar, lokala partier, politiska vildar och tomma stolar. Johan Delby berättade om de granskningar vi gjort av SD:s faktiska inflytande. I vår värld har man ju redan erfarenhet av det som eventuellt kan bli resultatet av höstens riksdagsval; att ha Sverigedemokraterna som vågmästare.

Ingen annan redaktion har en sådan koll på de här frågorna som Dagens Samhälle. Det är roligt att få dela med sig av det kunnandet och att få lyfta fram det gedigna arbete som görs på redaktionen. Det är också roligt att kunna visa på den mångfald som finns inom den kommunala världen. Dagens Samhälle har ju faktiskt 310 val att bevaka i höst, riksdagsjournalisterna bara ett.

Inlägget är också publicerat på Dagens Samhälle-bloggen.

fredag 16 april 2010

Journalistik i tre olika former


Att gör tidning är en väldigt påtagligt jobb. Varje onsdag kan Dagens Samhälles redaktion se resultatet av veckans insatser när tidningen levereras från tryckeriet. Diskussionen är snabbt igång. Åsikterna många. Efterklokheten ibland stor. Borde vi inte …? Hur kunde vi glömma att…? Men oftast känner vi oss nöjda med helheten. Och börjar med nästa tidning.

Idag är en tidning inte bara en pappersprodukt. Arbetet med Dagens Samhälle handlar i hög grad också om webben, som inte är påtagligt på samma vis. Där kan man inte säga att nu är vi klara och så här blev det. Webben blir aldrig färdig. För webben finns inga utrymmesbegränsningar. Allt går att få med, även om allt inte kan synas lika bra på förstasidan. Detta skapar sina egna avgränsningar och diskussioner.

Moderna medieföretag bedriver idag också journalistik i en tredje form där man bjuder in läsarna till seminarier eller möten. I samband med skolbilagan i mars hade Dagens Samhälle ett uppskattat seminarium om lärarnas arbetstider. I veckan kom äldrebilagan, som bland annat delades ut till alla 600 deltagarna på SKL:s äldreriksdag. Där bjöd vi också på lite livejournalistik i form av en heta stolen-utfrågning. Något vi har gjort i flera år, främst i samband med mässor men även vid vissa konferenser.

Den här gången intervjuade jag Per Borg (bilden), som är ordförande i Arenas och Timbros kommission om välfärdens finansiering, om hur pengarna ska räcka till framtidens sjukvård och äldreomsorg. Hans budskap var att partierna inte kan fortsätta blunda för frågan. Efter valet bör en utredning få i uppdrag att komma med förslag om vad som ska göras.

En sådan intervju ställer andra krav än att sitta på redaktionen och skriva ledare eller göra telefonintervjuer. Men journalistik är det lika fullt.
Detta inlägg har även publicerats på DS-bloggen

onsdag 14 april 2010

Ännu ett politikområde


Vi har utbildningspolitik, socialpolitik, flyktingpolitik, miljöpolitik och en hel del andra politikområden. Sedan några år har vi också, sent omsider, en spåkpolitik.

"Om man har mer än ett språk behöver man en språkpolitik", konstaterade professorn i Nordiska språk Olle Josephson, som i går kväll talade mycket underhållande om detta på Västerås stadsbibliotek.

Sverige har fem officiella språk utöver svenskan och si så där 180 andra språk. Exakt hur många är det ingen som vet, någon språkstatistik har vi inte.

Enligt språklagen, som infördes i fjol, ska det offentliga språket vara vårdat, enkelt och begripligt, vilket ju låter självklart. Men det är det inte. Det är ett protestantiskt synsätt på språket och inte helt okontroversiellt i EU-sammanhang. De sydligare medlemsländerna tycker att det offentliga språket ska vara mer sirligt och högtidligt. Kanske kommer det också in en del av det synsättet genom dokument som översätts.

På den punkten tycker jag att vi ska hålla på vårt lutherska arv och ta strid för begripligheten. "Bäst det språk som lättast gives lättast förstås" uttryckte Esaias Tegnér d.y saken. Olle Josephsons modernt funktionalisitska formulering var: Det som fungerar bra är bra.



måndag 12 april 2010

Manifest för självkänsla i rosa och grönt


När jag hörde att Kerstin Thorvall var död gick jag inte till vardagsrummets skönlitterära hylla för att läsa hennes bästa bok, När man skjuter arbetare, den upprörande klasskildringen om hennes mammas äktenskap
I stället gick jag ner i källaren till ungdomsböckerna och plockade fram den flickigt rosagröna Boken till dig, som var mitt stöd och tröst under puberteten. Där fanns mycket av det man funderade över då. Till exempel om det där med håret:
"Borsta håret med huvudet framåtböjt. Borsten bör ej ha nylonborst."
Här finns också handfasta råd om hur man skulle klä sig:
"I skolan är det väl händigast med tvådelat." "Det är inte riktigt lyckat med islandströjan direkt på behån". "Till fest tycker jag att en vid bomullsklänning är sötast."
Jag läste också ingående kapitlen om hur man skulle hantera pojkar, även om det i och för sig ivar ett mycket litet problem för mig. Men det fanns även ett kapitel om "pojktycke" som tröst för oss som inte hade något.
Bland alla förnumstigheterna fanns också några dikter. Till exempel Karin Boyes Ja visst gör det ont, som jag kände var skriven just för mig.
Feminism var ett okänt begrepp i denna Thorvallska flickvärld. Men många av oss som hade henne som tröst blev trots allt rätt kaxiga med åren och fann oss inte i vad som helst. Kanske bidrog Boken till dig till det genom sitt starka betonande av självkänslan.
"Jag har bara kunnat arbeta utifrån min egen avlägsna tonårserfarenhet. Och det är därför jag ideligen kommer tillbaka till självkänsla, och hur man ska bli säkrare och få större tillförsikt inför livet och till sig själv."
Tack för det Kerstin Thorvall och för allt det andra du skrivit om hur det är att vara kvinna, mor och dotter.