Detta är de neddragningar på svenska dagstidningar som Medievärlden rapporterat om den senaste månaden. En längre tidsperiod hade gett en längre lista. Få dagstidningar har denna höst undgått sparpaket.
Detta är inte bara ett arbetsmarknadsproblem i en bransch
där arbetslösheten redan tidigare är ett stor det är också en utveckling som
har demokratiska konsekvenser. Lokala medier har en viktig roll för den lokala
demokratin. Där kan medborgarna få veta vilka frågor som är aktuella och vilka
beslut som fattas. Där kan beslutsfattare få del av den lokala opinionen. Där
finns utrymme för en lokal debatt, både mellan partierna och med medborgarna.
Ledarskribenten Peter Götell hade i en debattartikel i
Medievärlden ett exempel på vilken betydelse lokala medier har för det lokala
engagemanget. Nyligen genomfördes kommunala folkomröstningar i Sunne och i
Tyresö. I Sunne, där omröstningen gällde nedläggning av skolor, röstade mer än
i hälften. I Tyresö, där det handlade om taxorna i äldreomsorgen, inte ens var
tredje. Dessa två kommuner skiljer sig åt i flera avseenden, men en viktig
skillnad är tillgången till lokala medier. Medan Tyresö, liksom andra kommuner
i Stockholms närhet, befinner sig i medieskugga, finns det i Sunne flera lokala
medier, som alla rapporterat och debatterat inför folkomröstningen.
Risken är stor att medieskuggan, som hittills varit ett
storstadsfenomen, brer ut sig i neddragningarnas spår. Lokalredaktörer som med
dagliga rundor håller koll på vad som händer i kommunhus och på
nämndsammanträden blir allt sällsyntare. På centralredaktionerna blir det allt
färre som ska fylla allt fler kanaler. Risken är stor att den relativt
resurskrävande lokala samhällsjournalistiken prioriteras ner och att
tidningarnas demokratiska betydelse därmed minskar.
Dagstidningens styrka och existensberättigande är
blandningen av högt och lågt, att olika röster kommer till tals och den lokala igenkänningen.
I denna blandning saknas allt oftare det granskande och resonerande
samhällsreportaget. I stället blir det av blåljusnyheter och personcentrerade nyheter där enskilda får
berätta om hur illa de behandlats av olika myndigheter. Artiklar som inte
sätter in frågan i något sammanhang eller ger några kunskaper utan bara sprider
misstro och missnöje.
För den lokala demokratins skull räcker det allstå inte med
att det finns lokala medier, det måste också finnas en vilja från dessa medier
att fylla en demokratisk roll. En roll som dessutom kan vara ekonomisk
lönsam. Läsarna är knappast villiga att
betala för tidningar som inte ger något av substans som man inte visste förut. Det
är bara att instämma i vad Gunnar Nygren, professor i journalistik vid
Södertörns högskola, skriver i Medievärlden:
”I längden är satsningar på lokal journalistik dessutom
något som läsarna vill ha, visar alla typer av läsarundersökningar. Det är i
den lokala journalistiken som medieekonomin och tidningarnas betydelse för
demokratin kan mötas.”