Allt kan inte försvaras i satirens namn

Texten även publicerad i VLT 9 oktober 2012

Det är lätt att förstå att kungaparet tycker att den satirbild av Elisabeth Ohlson Wallin som tidskriften Tiden nyligen publicerat är ”kränkande, sårande och illvillig” för att citera riksmarskalken. På bilden ses kungen och ett gäng identifierbara herrar ur hans vänkrets äta pizza från en naken Camilla Henemark. Bredvid står drottningen på knä och försöker sopa ett hakkors under mattan. Det är varken subtilt eller smakfullt. Det är inte Lars Wilks rondellhundar heller men likväl måste de försvaras i yttrandefrihetens namn.

Att någon blir ledsen eller kränkt över ett konstverk är inte skäl för att det ska stoppas. Det är inte Tidens uppgift att se till att kungen är glad, konstaterar ansvarige utgivaren Daniel Suhonen. Han ser bilden som en vass satir, som han genom publiceringen gjort tillgänglig för allmänheten. Den har också gjort att kungadebatten åter blossat upp, vilket kanske är en del av förklaringen till hovets upprördhet.

Kungaparet borde utifrån sin vana vid publicitet ändå kunna rycka på axlarna och låta även denna storm bedarra. En stämning för förtal från hovet eller någon av herrarna skulle bara leda till mer uppmärksamhet. Camilla Henemark är i och för sig varken ovan eller ointresserad av publicitet, men är det någon som har anledning att känna sig kränkt är det hon, som får se sin nakna kropp användas som serveringsbord. En användning som ger associationer till den beramade tårtan i form av en svart kvinna som serverades på Moderna museet till bland annat kulturministern och som kritiserades hårt, inte minst av Elisabeth Ohlson Wallin.

Montagets bild av Camilla Henemark togs för tio år sedan i ett utbildningssammanhang och hon har, enligt vad hon själv uppger i en debattartikel i Expressen, inte godkänt att bilden används så här. Men det är snarare en pressetisk än en juridisk fråga. Pressens opinionsnämnd har flera gånger fällt tidningar som återpublicerat gamla bilder i nya sammanhang. Också när sammanhanget varit betydligt mindre kränkande än det Tiden nu utsatt Camilla Henemark för.

PS
Daniel Suohonen har nu bett Camilla Henemark om ursäkt  på Tidens blogg. "...uppsåtet har varit just feministiskt: att med satiren som redskap granska de män som uppenbart utnyttjat sin ställning mot kvinnor. Men om den kvinna som sätts att gestalta det blir upprörd måste man säga det enda rimliga, nämligen: Förlåt."