tag:blogger.com,1999:blog-30048526047427024602024-03-13T05:19:22.580+01:00Lena HörngrenLena Hörngrenhttp://www.blogger.com/profile/00211264560104078921noreply@blogger.comBlogger282125tag:blogger.com,1999:blog-3004852604742702460.post-6792263205670385632022-10-15T12:41:00.003+02:002022-10-15T14:14:41.053+02:00HUNDRAÅRINGEN SOM FÖRSVANN <a href="" target="_blank"></a><p><i></i></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i style="text-align: left;">En personlig betraktelse utifrån Anders Malmstens nyutkomna bok "Press Stopp,: Landsortspressenregerade i 100 år men havererade på sju år", (<a href="Ekerlids">Ekerlids</a>)</i></div><p></p><p>Under mina 40 år som anställd journalist, 1970-2010, hade jag bara två arbetsgivare. Först 30 år på Vestmanlands Läns Tidning, som ägdes av familjen Pers, därefter 10 år som chefredaktör på KommunAktuellt som blev <a href="Dagens samhälle">Dagens Samhälle </a>när ägaren bytte identitet från Svenska Kommunförbundet till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som numera är <a href="Skr">Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). </a></p><p>Det är två publikationer med uppenbara olikheter vad gäller uppdrag, periodicitet och läsartilltal men också med vissa likheter. Både <a href="Vlt">VLT</a> och KommunAktuellt/Dagens Samhälle var på den här tiden starka varumärken med god ekonomi, gott självförtroende och välbemannade redaktioner. Nu ett antal sparpaket och ägarskiften samt en teknikrevolution senare är de lika på ett nytt oväntat sätt. Båda är Bonniertidningar. VLT ingår <a href="Bonnier News local">Bonnier News Local </a>och Dagens Samhälle i <a href="Bonnier News buisness" target="_blank">Bonnier News Buisness. </a>Från att ha varit stolta solitärer är båda tidningarna nu små enheter i ett stort resursrikt sammanhang med 4000 anställda och över 8 miljarder i omsätttning. </p><p>Historien om Dagens Samhälles förvandling från organisationstidning till buisnessmedia blir kanske aldrig skriven men VLT:s krokiga väg till Bonniers är en del i Anders Malmstens nyutkomna bok<a href="Press stopp" target="_blank"> Presstopp, </a> där han söker svar på underrubrikens fråga: <i>Landsortspressen regererade i 100 år men havererade på 7 år. Vad var det som hände?</i> Intressant läsning för alla som bryr sig om tidningar. I synnerhet för den som värnar om lokaljournalistik och har ett hjärta som slår lite extra för VLT.</p><p> När jag kom till VLT som praktikant 1970 hade man fortfarande 50 000-festen i minnet och såg fram emot det än större kalaset när upplagan passerade 60 000 exemplar. Men det blev aldrig någon sådan fest. Upplagan var som högst 1976 då VLT noterades för 59200 ex. Nu är den, enligt Malmstens bok, 23 300.</p><p>”Jämförbara tidningar med andra ägare har lyckats hålla sina upplagor betydligt bättre”, konstaterar Anders Malmsten.</p><p>Den ägarmässigt närstående och närliggande Nerikes Allehanda har exempelvis en upplaga på 37700, UNT lika mycket. Norrköpings Tidningar 29 600 för att ta några exempel. Dagens VLT-ledning brukar framhålla att man har en räckvidd på över 100 000 läsare per dag. Men fortfarande ger papperstidningen större intäkter än digitala prenumerationer så VLT:s kraftiga upplagetapp är inte betydelselöst.</p><p>Anders Malmsten beskriver utförligt den omvandling av Tidningssverige som inleddes 2005 med att Centern sålde sina tidningar och blev världens rikaste politiska parti. Från början fanns åtta budgivare. Till slut vann det konsortium som leddes av Stampen och Mittmedia och där även VLT ingick. För att vinna krävdes att man sprängde 1,8 miljarders-gränsen, 1 815 000 000 kronor var slutbudet. </p><p>Idén bakom köpet var att vara först och starkast i den omstrukturering som skulle följa i digitaliseringens spår. En annan ambition var att bygga upp en stor, stark liberal tidningsgrupp som kunde stå upp mot stockholmsdominansen i medievärlden. Inte så dumt tänkt utifrån vad man visste då. Vad ingen kunde ana var att några år senare skulle dagspressens annonsintäkter inte längre hamna i Västerås , Örebro och Sundsvall utan rinna iväg till Kalifornien, till Google och Facebook. </p><p>Därefter följde några turbulenta år där tidningar och miljarder bytte ägare. Där satsningar gjordes och stora risker togs. Där skuldbergen blev höga och där redaktioner krymptes till oigenkännlighet men ändå kämpade på för att ge läsarna nyheter digitalt och på papper. De många turerna är väl beskrivna i boken. Ett imponerande jobb, även om man kunde ha önskat lite mer skvaller bland alla siffrorna.</p><p>Här finns i alla fall en anekdot med VLT-anknytning om huvudredaktören Anders H Pers.</p><p> ”Känd för att kunna agera både udda och egensinnigt”, för att citera Anders Malmsten. </p><p>Under en av släkt- och ägarfejderna på VLT lät Anders H Pers resolut transportera bort en oönskad, nytillsatt redaktionell chefs skrivbord. En historia som med vällust bekräftades vid Västmanlands journalistseniorers senaste möte av några som bevittnade bortforslandet och de inblandades stigande ansiktsfärg.</p><p>En liten kuriositet i det stora spelet om svensk dagspress. Ett spel som våren 2019 slutade med att storstadstidningskoncernen Bonnier köpte Mittmedia och blev ägare till 32 dagstidningar, däribland VLT. Idag delar tre ägargrupper på dagstidningsmarknaden. Bonnier/Gota tillsammans med norska Amedia är överlägset störst genom köpet av Mittmedia. Norrköpings Tidningar Media (NMT) äger 17 tidningar däribland UNT. Den tredje gruppen är mer löst sammansatt och består av NWT-gruppen Västerbottens Kuriren och Schibsted som tillsammans äger Stampen, där bland annat Göteborgsposten ingår. Endast en tidning står utanför de stora ägargrupperna, Haparandabladet, en tvådagarstidning med 2 800 i upplaga.</p><p>Men, för att återgå till bokens undertitel, vad var det egentligen som hände? Tidningrnas hundraåriga affärsmodell rasade när tre fjärdedelar av annonsintäkterna försvann. Detta påverkade alla men de som lånat stora belopp för att köpa andra tidningar drabbades hårdast och de mest skuldsatta förlorade sina tidningar. Andra vill sälja innan de hamnade i samma läge. De som fortfarande hade pengar, som Bonniers, kunde köpa billigt och hoppas på samordningsvinster genom sina förvärv.</p><p>Sammanfattningsvis konstaterar Anders Malmsten, lite hoppigivande, att trots alla stormar och alla affärer, har ingen förstatidning lagts ner under de här åren. Han tror att de kommer att bestå in i kommande decennium, men det beror i så fall inte på det nya mediestöd, som Mats Svegfors utrett.</p><p>”Jag är övertygad om att nyckeln till en lönsam framtid – utan stöd från skattebetalarna – ligger i att de digitala tidningarna utvecklas journalistiskt”, skriver Anders Malmsten bokens slutord.</p><p>Lättare sagt än gjort men låt oss hoppas att han har rätt. Dagstidningar är inte bara affärsföretag utan har ju också ett demokratiskt uppdrag i lokalsamhället, som andra aktörer skulle ha svårt att klara. </p><p>Avslutningsvis en fundering om ett branschfenomen som Anders Malmsten inte tar upp: den kompakta mansdominansen På bilderna från olika affärer ser man diverse Lennart. Anders, Tomas, Bengt med flera i olika konstellationer men inga kvinnor. Personförteckningen innehåller 115 namn varav 5 branschkvinnor och 3 kvinnliga politiker. Vilken betydelse detta haft på förloppet kan ingen veta men kanske hade de mest våghalsiga affärerna inte blivit av om fler kvinnor funnits med runt styrelseborden. Idag finns betydligt fler kvinnor på landsortstidningarnas vd- och chefredaktörsposter. Det är bra på många sätt. </p><p><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgWcp4lsXW2u3cQfBhJK_LpP37Jt8m3TXe-0_W7Uwq-zX0JbfeY4bvzb_6jjFz2EAe3YnkqyVJrE9TZpgVH4FVtVBFOMlX95DDoBs_oYcnpYu0bzg1Be3WT_yNXU8EMaXGtSGZ0MI3GvzlpvtCGQCA4CTLtAK8wuzsoKy_i7TqSDpuLesizncCVNUqF6Q/s3334/BD6E47E6-D1EC-4399-982C-63AC165C942D.jpeg" style="font-style: italic; margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="2006" data-original-width="3334" height="386" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgWcp4lsXW2u3cQfBhJK_LpP37Jt8m3TXe-0_W7Uwq-zX0JbfeY4bvzb_6jjFz2EAe3YnkqyVJrE9TZpgVH4FVtVBFOMlX95DDoBs_oYcnpYu0bzg1Be3WT_yNXU8EMaXGtSGZ0MI3GvzlpvtCGQCA4CTLtAK8wuzsoKy_i7TqSDpuLesizncCVNUqF6Q/w640-h386/BD6E47E6-D1EC-4399-982C-63AC165C942D.jpeg" width="640" /></a></p><p><i>VLT:s redaktion samlad till konferens i Kolbäck januari 1978. Längst fram i mitten redaktionschef Lasse Rosén, jag på vänsterkanten i ljus kappa och gravidmage. I mängden syns också bland andra Anders Lif, Börje Strömberg, Anders Hallgren, Micko Strandberg, Torsten Källberg, Kalle Karlsson, Lars Höglund Kersti Bergold Eva Kvarnström</i></p>Lena Hörngrenhttp://www.blogger.com/profile/00211264560104078921noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3004852604742702460.post-3100816932896611392021-07-09T16:53:00.004+02:002021-07-19T22:09:32.060+02:00En sommarnovell<p> <i>Jag har skrivit hela mitt yrkesliv. Det senaste året har jag för nöjes skull försökt mig på en annan typ av skrivande. Inte journalistikens rapporterande och kommenterande utan att skriva fritt, berätta historier, hitta på. Nyligen fick jag en novell publicerad i tidningen Kvällsstunden. En lågmäld röst i mediebruset,som sedan 1938 har strävat att varje vecka ge sina läsare "god, intressant och spännande förströelseläsning". Den tryckta upplagan är 35 200 exemplar, vilket inte är så illa i dagens läge.</i></p><p><i>.</i><i>--------------------------------------------------------------------------------------------------</i></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><a href="https://1.bp.blogspot.com/-kzt41k2bP8w/YOhh8DKmuyI/AAAAAAAACBk/Zpn23BwGLck8OKyew9bCEFFMdMIjwfjXACLcBGAsYHQ/s1527/kv%25C3%25A4llsstunden.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="757" data-original-width="1527" src="https://1.bp.blogspot.com/-kzt41k2bP8w/YOhh8DKmuyI/AAAAAAAACBk/Zpn23BwGLck8OKyew9bCEFFMdMIjwfjXACLcBGAsYHQ/s320/kv%25C3%25A4llsstunden.jpg" width="320" /></a></i></div><p></p><br /><p><br /></p><p class="MsoNormal">”Vi borde köpa dom en flaska vin.”<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Mannen talade för döva öron. Han strök bort pärlsockret som fastnat i semesterstubben
och tittade längtansfullt på den tomma bullpåsen. Kvinnan på andra sidan det
robusta bordet i tryckimpregnerad grov furu var bra på att baka kanelbullar men
var snål med ransonerna. Barnbarnen kunde få både två och tre men han fick nöja
sig med en.</p><p class="MsoNormal"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Han insåg att han nog egentligen inte borde äta denna enda
dagliga bulle heller och klagade inte. Han la ner termosen och de tomma
kaffemuggarna i ryggsäcken. Tog upp tröjan, som han knölade till så att den med
god vilja kunde betraktas som en kudde och la sig raklång på träsoffan. Den var
gjord av samma robusta virke som bordet. <o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Utemöbeln stod vid en lätt förfallen fiskebod, som var det
enda som var kvar av ett gammalt gotländskt fiskeläge. Han kände sig hemma där
men egentligen hade varken han eller kvinnan någon rätt att dricka kaffe vid
bordet med den vackra utsikten. De hade en liten sommarstuga i skogen en bit
uppåt land. Där kunde man om det blåste rejält höra havet men för att se det
var de tvungna att cykla en bit.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">De hade tagit för vana att packa ner förmiddagskaffet i
hennes cykelkorg. De första åren hade de satt sig på stenar lite här och var. Ibland
vid fiskeläget men eftersom bordet inte var deras satte de sig inte där. När
knän och höfter började protestera mot att sitta på mark och stenar började de
använda bordet. Ingen skada skedd, de lämnade inga spår efter sig. Eventuella
bullsmulor tog vinden eller fåglarna hand om.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">De var tacksamma för bordet men visste inte vem de skulle
tacka. Trots att de varit där så många gånger hade det aldrig kommit någon annan
som gjort anspråk på att få sitta där. Ändå hade han lite dåligt samvete när han
nu låg här igen. Men inte värre än att han, trots den hårda träsoffan, var på
väg att slumra till. Det skulle inte ryggen gilla så han satte sig upp:<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">”Nå vad säger du borde vi inte köpa dom en flaska vin?”<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Hustrun tittade lätt förvirrad upp från sin 738-sidiga engelska
deckare: där en adlig kommissarie jobbade med att jaga en massmördare:<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">”Vin? Varför då? Till vem?”<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Mannen suckade. Hon var som vanligt borta för världen när
hon läste. Hon sa sig tycka om att sitta nere vid stranden och läsa men
egentligen kunde hon sitta var som helst. Hon var någon annanstans. Igår hade
han försökt uppmärksamma henne på en havsörn som flög så lågt att han för ett
ögonblick tyckte att den skuggade deras lånade kaffebord. Hon hade lyft blicken
och pliktskyldigt klämt fram ett ”oj då” innan hon återgick till boken.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">När de cyklade hem längs stranden hade hon försökt intressera
honom för kommissariens ansträngningar att få tag på en mördare, som gav sig på
kvinnor i övre medelåldern som till synes inte hade något gemensamt. Hon hade
en teori om att det var värdefull vintageklänning från Mary Quant som förenade
dem. En teori som var så orealistisk att han insåg att nu var det hans tur att
klämma fram ett pliktskyldigt ”oj då” för att få slut på diskussionen.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Nu gällde det att få henne tillbaka till den mer närliggande
gotländska gåtan om vem som ägde fiskeboden med bordet som de haft så mycket
glädje av.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">”Jag tycker att det är dags att vi äntligen tar reda på vem
som äger det här stället och tackar dem med en flaska vin. Eller kanske whisky,
för att riktigt visa vidden av vår tacksamhet.”<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Själv hade han definitivt föredragit whisky, men kvinnan var
minst lika hård när det gällde att ransonera starkvaror som kanelbullar. Även
det för hans eget bästa. Kanske var det därför som hon fann ämnet tillräckligt intressant
för att lägga ifrån sig boken.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">”Men tänk om de blir arga när de inser hur vi har utnyttjat
deras grejer i alla år. Bättre be om förlåtelse än om tillåtelse. Vi fortsätter
som tidigare.”<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Han insåg att det gällde att agera resolut så att hon inte lyfte
upp boken igen.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">”Nu är du ogin. Klart de blir glada om någon står utanför
dörren med en present.”<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Hon tog det hårt att bli kallad ogin och egentligen var hon
ju inte det, tvärtom. Men hon var också principfast.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">”Man ska inte ge alkohol till folk man inte känner och inte
vet vad de har för relation till spriten.”<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">”Du överdriver. De flesta är som du. Gillar att ta ett glas
eller två, men är kloka nog att sluta i tid.”<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Det sista hörde hon nog inte. Hon var åter försjunken i sin
bok för att få veta om den trögtänkte kommissarien äntligen fattat
vintageklänningens betydelse. Mannen lämnade henne i solen vid fiskeboden och
cyklade hem för att anlägga en sparrisbädd. Det skulle hon gilla.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Några gråa och regniga dagar gjorde att de avstod från kaffet
vid havet. Han saknade det men dagarna gick ändå i det stillsamma
pensionärstempo som han till sin egen förvåning funnit sig så väl till rätta
med. Hans behov av arbete var inte så stort som han trott under alla år. Han
hade också motvilligt fått inse att arbetsplatsens behov av honom inte heller
var så stort som han trott.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Men vissa uppgifter kan inte vänta. Ett stopp i avloppet
under diskbänken kräver sin man. Medan han höll på med att fixa det kommer
kvinnan in och säger upprört.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">”Det sitter en man, som jag inte känner igen, vid
trädgårdsbordet. Han säger att han har rätt att sitta där eftersom vi brukar
sitta vid hans bord. Det måste vara han som äger fiskeboden. Han är full. Jättefull.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Mannen reste sig bekymrad från sin position under diskbänken
och erbjöd sig att gå ut och köra iväg den oinbjudne gästen. Kvinnan tyckte det
var onödigt. Han verkade ofarlig och de var skyldiga honom en rejäl stund vid
deras bord. Hon satte på kaffebryggaren och tinade några bullar. Hon trodde
benhårt på sötsaker som tröst och belöning.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Men hon fick återvända med oförrättat ärende. När hon kom ut
med kaffet var mannen försvunnen. På något vis hade han lyckats ta sig upp på
cykeln och vinglat iväg mot okänt mål. De drack upp kaffet och åt bullarna.
Mannen fick två eftersom gästen försvunnit, men det var ingen glädje med det. De
hade inte tänkt att det skulle bli så här när de äntligen fick träffa den
person de tyckte sig stå i tacksamhetsskuld till.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">På natten vaknade de av att det luktade brandrök. Det brann
nere vid stranden. De såg räddningsbilar och en ambulans passera. Mannen ville
gå ut och se vad som hänt, men blev strängt tillsagd att hålla sig hemma för
att inte störa. Han hoppades att hon skulle somna om så att han kunde smyga
iväg, men det gjorde hon förstås inte. Trots att hon inte läste i sin bok. Det
fiktiva dramat lockade inte när verkligheten bjöd på dramatik, som var så nära i
tid och rum att den ännu inte fanns på telefonens nyhetssajter, som de planlöst
fingrade på.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Nästa dag cyklade de ner till stranden och det de befarat
visade sig stämma. Fiskeboden hade brunnit ner och med den utemöbeln där de
druckit sitt kaffe och njutit av utsikten så många gånger. Eftersläckning
pågick och framför polisens avspärrningsband stod en reporter från
lokaltidningen och livesände webb-tv med hjälp av mobiltelefonen. De stod en
bit ifrån men lyckades få upp sändningen i telefonen:<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">”När räddningstjänsten kom till platsen var boden helt
övertänd. Polisen befarar att en person omkommit i samband med branden.”<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Reportern nämnde inga namn men bland de närvarande grannarna
rådde inga tvivel om vem den omkomne var. Det var fiskebodens ägare Henry
Ronström, som av någon anledning varit där och råkat tända på.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Resten av sommaren valde mannen och kvinnan cykelvägar som
inte passerade platsen för fiskeboden. Han ordnade en sittplats genom att lägga
en bräda mellan två stenar. Men det blev inte samma sak,<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Mot slutet av sommaren knackade en kvinna på deras dörr.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">”Jag är Märit, fru till Henry.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Det var vi som ägde fiskeboden. Jag vet att
ni ofta var där och jag skulle vilja prata med er.”<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Det var oroliga för vad hon hade att säga men frågade om hon
ville ha kaffe. Hon överraskade dem med att säga ja och mannen gick in och
ordnade det. Under tiden pratade kvinnorna om trädgården och blommorna. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>När kaffet var upphällt började Märit prata.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>- Ni visste inget om
oss och vi visste inget om er, förutom att ni brukade dricka kaffe vid vår
fiskebod. Självklart visste vi det fast vi aldrig var där själva. Om ni hade känt
oss hade ni vetat att Henry var alkoholist. Han hade varit nykter i fyra år när
det plötsligt stod en flaska whisky på trappan. Om jag sett den först hade det
hamnat i avloppet, men han var ensam hemma. Det blev inledningen på ett
återfall som slutade när han skulle försöka tända fotogenlampan i fiskeboden.
Då var finwhiskyn han fick av er slut sen länge, men han hade hunnit få i sig
en hel del annat.”<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Då bar rösten inte längre. Eftersom hon famlade efter en
näsduk hann hon antagligen inte uppfatta den blick kvinnan gav mannen. Han
undvek den också, men visste hur svarta hennes ögon kunde vara när hon var arg.
Han kände sig svekfull som inget sagt om infallet att ställa en flaska med ett
anonymt tackkort på bondgårdens trappa.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Ingen av dem sa något. Märit gick utan att tacka för kaffet.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">När våren kom la de ut stugan till försäljning. Mannen
hoppades att de nya ägarna skulle ta väl hand om sparrisbädden.<o:p></o:p></p>Lena Hörngrenhttp://www.blogger.com/profile/00211264560104078921noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3004852604742702460.post-86456339558439389732021-05-01T12:26:00.004+02:002021-07-19T22:08:42.959+02:00Så blev livet för 1810-talets Västeråsflickor<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-zGqwJaOuh98/YI0ngF2d6oI/AAAAAAAAB-Q/xcDiwZgT4BE7iXpWi9qKhavy_E4-UWNbACLcBGAsYHQ/s2032/Folkmarknad_i_V%25C3%25A4ster%25C3%25A5s_Wallander_SFGT9%2B%25285%2529.jpg" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1604" data-original-width="2032" src="https://1.bp.blogspot.com/-zGqwJaOuh98/YI0ngF2d6oI/AAAAAAAAB-Q/xcDiwZgT4BE7iXpWi9qKhavy_E4-UWNbACLcBGAsYHQ/s320/Folkmarknad_i_V%25C3%25A4ster%25C3%25A5s_Wallander_SFGT9%2B%25285%2529.jpg" width="320" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i>Folkmarknad i Västerås 1864. <br />Oljemålning av JosefWilhelm Wallander. <br />Bildkälla: Västmanlands Läns museum<br /></i><div><br style="text-align: left;" /></div></td></tr></tbody></table><br />Hur blev livet för de 438 flickor som föddes i Västerås under 1810-talet? Svaret är att de flesta föddes fattiga, levde fattiga och dog fattiga. Det visar en akademisk studie från 1978 som jag hittade på en antikvariatssajt. Bland professor Sten Carlssons diagram och tabeller skymtar några av dessa västeråsflickors livsöden. <div><div><br /></div><div><br /></div><div>Maja Stina Lengström föddes i Västerås 1815. Fadern, som var sadelmakargesäll, dog när Maja Stina var tre år. Hon och mamman flyttade flera gånger. Som 20-åring blev Maja Stina piga på Julpa gård och därefter i Sura. 1844 flyttade hon till Stockholm där hon hade olika pigjobb. Hennes sista tjänst var som kammarjungfru hos professorskan H. PH. Mosander på Ängsholmen. Maja Stina avled 1883. </div><div><br /></div><div>Maja Stina Lengström är en av de 438 flickor som föddes i Västerås åren 1810–1819. Västerås var då en stad med ungefär 3000 invånare. Här fanns varken gas-, avlopps- eller vattenledningarna. Folk fick kliva omkring i mörker bland latrin och köa för vatten vid gemensamma pumpar. Det söps hejdlöst. I Sundins tobaksfabrik jobbade nioåringar. Kyrkan svarade för skolundervisningen och tyckte det var viktigare att barnen lärde sig katekesen än att läsa och skriva. </div><div><br /></div><div>Med undantag för stadens styrande herrar vet vi mycket lite om människorna som bodde i staden då. </div><div>Inga bilder finns bevarade. Kanske finns någons namn på en gravsten någonstans. Det enda ställe där den tidens västeråsare satt några spår är kyrkböckerna. Där finns handskrivna noteringar om födelsedatum, föräldrar, bostadsadress, eventuella flyttar och så småningom död och ibland dödsorsak. Kalla fakta som ger en aning om hur deras liv gestaltade sig. Om någon ger sig tid att söka deras spår. Vilket det visat sig att någon faktiskt gjort när det gäller Maja-Stina och de andra 437 västeråsflickorna födda under 1800-talets andra decennium. </div><div><br /></div><div>På en antikvariatsajt hittade jag en bok med titeln Kvinnoöden i Mälardalen under 1800-talet. En för mig oemotståndlig titel. Det visade sig vara ett litet anspråkslöst häfte från Uppsala universitet publicerat 1978. Ett på sitt sätt knastertorrt akademiskt verk där professor Sten Carlsson redovisar en studie av de 438 västeråsflickorna, som på akademikerspråk kallas kohorten. </div><div><br /></div><div>Här finns tabeller, diagram och akademiska resonemang kring äktenskapsfrekvens, social rörlighet och mortalitet. Men också ett digert notsystem där man skymtar hur livet blev för dessa västeråsflickor. En del liv tycks odramatiska. De gifter sig med någon i ungefär samma samhällsklass och lever ihop tills döden skiljer dem åt. Till exempel Sara Christina Boberg, född 1815 dotter till en tullinspektör, gift 1838 med en kanslivaktmästare som dog 1863. Död i Västerås i 1880. </div><div><br /></div><div>Sämre gick det för den kvinna som Sten Carlsson bedömer som västeråsstudiens enda fall av djup deklassering. Hon namnges inte utan benämns E.L.B. Hon är född 1812, dotter till en handelsman. När hon är 17 år dör hennes far, två år senare modern. E.L.B flyttar då till Stockholm där hon gifter sig med en gipsgjutargesäll. 1855 noteras hon som ”arrestant”. Hennes brott är inte känt, heller inte hennes vidare öden. </div><div><br /></div><div> Sten Carlsson beskriver den tidens Västerås som en förindustriell stad helt dominerad av handel, hantverk och offentlig förvaltning. Den största gruppen i studien är de 118 hantverkardöttrarna, 101 har pappor som klassas som arbetare. Bland dem finns 18 brandvakter och 1 diktare. 33 är döttrar till handelsmän och 40 flickor klassificeras som ståndspersoner. I den gruppen finns en adelsfröken, Jacobina Christina Virgin, som blev föreståndare för en flickskola i Göteborg och levde tills hon blev 94 år. </div><div><br /></div><div> 1800-talets småstadshus kan på de fåtaliga bilder som finns framstå som en Elsa Beskow-idyll där tanter i krinolin flanerar och hälsar nådigt på Farbror Blå. Exempel på sådana kvinnokollektiv finns. Då handlar det om ogifta kvinnor eller änkor av bättre familj som bor tillsammans för att hålla kostnaderna nere. Om de inte hade ett arv att leva på blev det knapert De var omyndiga, fick inte driva rörelse och saknade utbildning som kunde ge jobb. Ogifta kvinnor ur arbetarklassen hade det ännu sämre. De flesta var hänvisade till livslång tjänst som piga eller diverse påhugg för låg ersättning. </div><div><br /></div><div>Sten Carlssons har, med hjälp av kyrkböcker och andra register, kartlagt västeråsflickornas liv och staden där de föddes. Siffrorna talar sitt tydliga språk. Västerås sticker ut på ett negativt sätt i alla tabeller som registrerar levnadsstandard och hälsa. Spädbarnsdödligheten är den högsta bland svenska städer förutom Stockholm. Den allmänna dödligheten är hög. Hälften av flickorna i studien hade dött före sin 38-årsdag. Många i lungsot. Bara i Stockholm tog lungsoten fler liv. </div><div><br /></div><div>Den höga dödligheten gjorde att många barn fick växa upp utan en eller båda sina föräldrar.
Ett fåtal av de 29 föräldralösa i studien fick styvföräldrar eller togs om hand av släktingar. De andra auktionerades ut till fosterhem, hamnade på barnhus eller blev fattigvårdsbarn. Som vuxna drabbades flera av olyckor eller hamnade inför rätta. </div><div><br /></div><div> Det fanns dock ett lysande undantag. Ringardottern A.C.W född 1811, som miste sin ogifta mor när hon var sex år. A.C.W fick tidigt börja jobba som piga. Flyttade till Stockholm när hon var 18. Där gifte hon sig med en snickargesäll och fick två barn, som hamnade på barnhus när pappan åkte i fängelse. Han tycks ha skärpt till sig efter det. A.C.W efterlämnade ett litet kapital och det gick bra för sönerna. En emigrerade till Brooklyn, den andre blev kammarförvant och sedermera byråchef på ett statligt verk. </div><div><br /></div><div>”Det sociala arvets olyckliga följer var inte alltid ofrånkomliga”, skriver professorn till synes glad att hitta ett undantag som bekräftar regeln. </div><div><br /></div><div> Men de allra flesta flickorna föddes fattiga, levde fattiga och dog fattiga. I synnerhet de som stannade kvar på hemorten. De som flyttade fick det ofta lite bättre, i synnerhet de som gifte sig och flyttade ut på landet.
Stockholm hade en stark dragningskraft. Ett tag var det så många som tog ångbåten till Stockholm att VLT talade om ”pigexport”. </div><div><br /></div><div>Att flytta till Stockholm var en chansning. Den som läst Per Anders Fogelströms <i>Minns du din stad-</i>serie vet att livet var allt annat än lätt för de som kom till Stockholm för att få jobb i industrialismens barndom. </div><div><br /></div><div>Men livet i Västerås var ännu mera otryggt.
Livsmönstret för kvinnor i den här tidens Västerås präglades enligt Sten Carlsson ”av otrygghet och föränderlighet, stark dödlighet i olika åldrar, ständiga flyttningar, ovissa utsikter på giftermåls- och arbetsmarknaden, stora sociala klyftor och ett lågt inslag av kvarboende och yrkeskontinuitet.” </div><div><br /></div><div>Detta var de 438 flickornas stad, som idag är vår stad. </div><div><br /></div><div><b>Om författaren: </b> Sten Carlsson, var 1956–1983 professor i historia vid Uppsala universitet. Han betraktas som en banbrytande socialforskare och var en av de första historikerna som uppmärksammade det speciella i kvinnornas situation. Västeråsstudien är en pendang till hans verk <i>Fröknar, mamseller, jungfrur och pigor.</i> <i>Ogifta kvinnor i det svenskaståndssamhället</i> från 1977. Sten Carlsson avled 1989.</div><div><br /></div><div><b>Om skriften:</b> <i>Texten är ursprungligen publicerad i</i><i> Västerås Humanistiska Förbunds medlemsskrift </i><i>i</i><b> </b>v<i>äntan på...</i><i> våren 2021. Där kan man också läsa bland annat en tidigare opublicerad text av Lars Gustafsson om västmanländska våtmarker, en presentation av Lydia Wahlström, kvinnorkämpen från Barkarö samt en text om "Det fria ordet", det storslagna textila verket i Västerås stadshus fullmäktigesal. Nya medlemmar får skriften så länge lagret räcker. Läs om medlemskap<a href="https://humvasteras.wordpress.com/medlemskap/" target="_blank"> här.</a></i></div></div>Lena Hörngrenhttp://www.blogger.com/profile/00211264560104078921noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3004852604742702460.post-4892978704948212522021-03-19T17:39:00.005+01:002021-04-05T15:51:20.987+02:00"Graven, vi måste åka till graven!"<p>För mig var gravar länge förknippat med förpliktelser och tvång.
När mina föräldrar var hemma i sina ångermanländska barndomstrakter på somrarna
förväntades de ta ansvaret för familjegravarna. En tung uppgift. Den sociala kontrollen
av hemvändarna var hård. Nu gällde det att vattna, sätta dit färska blommor, borsta
undan skräp och knipsa bort vissna petunior. Vad skulle folk annars säga?</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><p class="MsoNormal">Antagligen var det för att befria mig och min bror från det
ansvaret so<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-pyKioIFoGZ8/YFTXIzed8wI/AAAAAAAAB58/x2CZaK7YbDUifEOtys32IN-HvRz_DzL9ACLcBGAsYHQ/s2048/gravsten%2Bf%25C3%25A5r%25C3%25B6.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1116" height="640" src="https://1.bp.blogspot.com/-pyKioIFoGZ8/YFTXIzed8wI/AAAAAAAAB58/x2CZaK7YbDUifEOtys32IN-HvRz_DzL9ACLcBGAsYHQ/w347-h640/gravsten%2Bf%25C3%25A5r%25C3%25B6.jpg" width="347" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i>Fröken Hedvig Stares sorgliga sten på Fårö kyrkogård.</i></td></tr></tbody></table><br />m mina föräldrar var bestämda på hur de skulle begravas. I
minneslund, <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ingen skulle behöva känna
något tvång över att ta hand om deras gravar. <o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Så fick det bli. De vilar båda i minneslunden vid Bromma
kyrka. Jag har aldrig varit där, vilket inte betyder att jag inte minns dem. Jag
behöver inte en sten för att minnas. Jag brukar tända ljus för dem på
Hovdestalund i Västerås där jag bor och jag besöker gärna kyrkogårdar. Det är
rofyllda platser, där man kan sitta ner och tänka på livet och på sina egna
döda även om de inte finns just där.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Vi har inte längre några gravrätter kvar i familjen, men jag
är glad att det finns de som gör andra val. Gravstenar är fascinerande speglar av
sin tid och väcker tankar på hur livet var för dem som nu vilar här. Fröken
Hedvig Stahre på Fårö till exempel, hur kul hade hon det under sina 82 år.
”Kristus mitt liv, döden min vinning”, lyder texten på hennes sten. <o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Och alla dessa kvinnor som i många år vårdar sin makes grav,
som blir en evig påminnelse om deras stundande död. Deras namn och födelsedatum
är inristat, med plats för dödsdatum. Ekonomiskt och praktiskt, men själv
skulle jag nog föredra en blankrad för mitt namn. Hierarkin är klar på de
flesta stenar, maken först, ibland med yrkestitel och h.h, hans hustru på raden
under. Så såg ju samhället ut när dessa stenar restes. Men aldrig att jag sett kvinnans
underordning så tydligt manifesterad som på den gotländska sten där hustruns
namn bara finns på baksidan.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Vissa stenar är sorgligare än andra. På kyrkogården i
Fläckebo till exempel. Där vilar Bertil, som bara blev 19 år gammal. Han delar
gravplats med sina föräldrar, som fick leva vidare utan sin son i 28,
respektive 48 år. På stenen har de inga namn. De är för evigt Far och Mor till
Bertil. <o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Nästan än sorgligare är den lilla kvadratiska svarta stenen
på<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Rytterne kyrkogård. Där står bara
”Lillan”. Mig gav den associationer till det som brukar beskrivas som världens
kortaste novell: For sale: Baby shoes, never worn.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-HvQHLwJ_LYE/YFTQshCInXI/AAAAAAAAB5w/PlvlaWzx8lkdI0xJ45ADvmL3voiz1CwCQCLcBGAsYHQ/s794/memento%2Bomslag.jpg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="794" data-original-width="609" height="400" src="https://1.bp.blogspot.com/-HvQHLwJ_LYE/YFTQshCInXI/AAAAAAAAB5w/PlvlaWzx8lkdI0xJ45ADvmL3voiz1CwCQCLcBGAsYHQ/w306-h400/memento%2Bomslag.jpg" width="306" /></a>Sorgligt på ett annat vis är förfallna pampiga stenar, resta
över män med fina titlar och vagt igenkänningsbara namn från en svunnen tid. De
är glömda av offentligheten och tydligen också av de som stod dem nära. Ingen
vårdar deras sten och minne. Ingen bryr sig ens om att skicka en årlig slant
till kyrkogårdsförvaltningen för att någonting ska växa vid stenen. <o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Hur det är med evigheten vet vi inget om, men klart är att
en gravsten inte varar för evigt.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Men en del stenar blir kvar länge. Till exempel stenen med
min favoritinskription. Den finns på den puckelryggige narren Anders Luxemburgs
grav på Ängsö kyrkogård i Västmanland. Han avled 1744 efter att i mer än 30 års
trofast tjänat för sina herrskap. Därefter hamnade han "utan men och lyten i det oförgängliga".</p>
<p class="MsoNormal">Det låter underbart, men kanske inget man kan hoppas på när
man inte är troende. Men jag vill gärna tro att fröken Hedvig Stahre på Fårö
kom dit och nu kan glädja sig åt sina försakelser i jordelivet.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal"><i>Texten först publicerad i begravningsbranschens tidning <a href="https://www.begravningar.se/magasinet-memento" target="_blank">Memento 1:2021</a></i></p>
<p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p>
<p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p>
<p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p>Lena Hörngrenhttp://www.blogger.com/profile/00211264560104078921noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3004852604742702460.post-89173905911466003072020-03-03T13:07:00.003+01:002020-03-03T13:18:11.602+01:00Hur ska det gå för kommunerna?Under detta millenium har det producerats en större utredning
som rör kommunernas uppdrag vart tredje år. Den senaste är den nyligen presenterade <a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2020/02/sou-20208/">Kommunutredningen</a>, som tagit ett helhetsgrepp på kommunerna i tider av
urbanisering, demografiska utmaningar och digitalisering. Ett stort uppdrag med
höga förväntningar på konkreta resultat.<br />
<div class="MsoNormal">
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-2R-Tpu92WS0/Xl5HyFgLhII/AAAAAAAABtE/vQrGznKUoOQwiITGEynxpcVtRQoMgKepwCLcBGAsYHQ/s1600/sns200302.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1374" height="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-2R-Tpu92WS0/Xl5HyFgLhII/AAAAAAAABtE/vQrGznKUoOQwiITGEynxpcVtRQoMgKepwCLcBGAsYHQ/s320/sns200302.jpg" width="274" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i>En astronaut svävade över publiken när Kommun-<br />utredningen </i><i>presenterades</i><i> i Ingenjörssalen.</i></td></tr>
</tbody></table>
</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Men den slutliga lösningen på hur landets 290 kommuner ska klara att leverera likvärdig demokrati, service och välfärd till invånarna. kom inte den här gången heller. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
- Det finns inget alexanderhugg som löser allt, konstaterade utredningens ordförande den socialdemokratiska riksdagsledamoten Niklas Karlsson från Landskrona, vid ett seminarium arrangerat av studieförbundet SNS den 2 mars.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Ett sådant förlösande hugg hade nog ingen på allvar väntat sig, men många
hade nog hoppats på mer efter tre års utredande. Det mest uppmärksammade
förslaget är att staten ska kunna gå in betala skulderna för kommuner som
frivilligt går samman. Dyrt och orättvist, tyckte M-, L-, KD- och SD-ledamöterna,
som samfällt reserverade sig. Därmed finns ingen majoritet i riksdagen om
förslaget skulle komma så långt, vilket inte är så sannolikt eftersom det
handlar om en kostnad på uppåt 500 miljarder. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Rättviseaspekten är också
problematisk. För mig känns förslaget som om en pappa skulle betalar lånen för
den skuldsatte sonen om han gifter sig, medan de barn som redan är gifta och har
skött sin ekonomi blir utan. Å andra sidan: vem vill slå sig ihop med någon med stora skulder?</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
Utredningen föreslår också att personer som väljer att jobba i en glesbygdskommun ska få sina studieskulder
gradvis avskrivna. Ett förslag som välkomnades av kommunföreträdarna i debatten
Carola Gunnarsson (C) från Sala och SKR:s styrelsen och Britta Flinkfeldt (S)
från Arvidsjaur. Bristen på kompetent personal är ett minst lika stort problem i
små kommuner som bristen på pengar. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
_ Money talks, sa Britta Flinkfeldt, som hoppas detta ska locka lärare, sjuksköterskor, socialsekreterare och andra
kvalificerade yrkesgrupper att jobba i glesbygd. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Mer generella och färre riktade statsbidrag är ett annat
förslag. Det är de flesta för. I princip, men den politiska logiken gör att det
i praktiken alltid kommer nya öronmärkta pengar. Man vinner inga val på att
lova höjda generella statsbidrag, ty om sådana brukar det heta att de
försvinner i svarta hål. Medan däremot det parti som får i genom gratis
glasögon, fler böcker i skolbiblioteken eller subventionerade solceller kan
kalla till presskonferens och tala om hur viktiga de är.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Kommunsammanslagningar föreslås inte eftersom det inte ingick
i uppdraget. Utredningen hoppas att det ska ske ändå på frivillig väg.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Teoretiskt skulle det behövas 25000–30000
invånare i en kommun för att den skulle klara sina uppgifter. Så stora är inte ens hälften av kommunerna idag, medianen ligger runt 15 000. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
I verkligheten är detta idealläge näst intill omöjligt att
åstadkomma. Kommuner som är små mätt i antal invånare är
stora till ytan, vilket gör att man inte vinner så mycket en sammanslagning, Det
finns också starka demokratiska argument emot. Medborgarna gillar inte att gå
ihop med grannkommunen. Det visar exemplet Öland, som består av Borgholm med
knappt 11 000 invånare och Mörbylånga med dryga 15 000. Ett självklart
sammanslagningsprojekt kan det tyckas. Om man inte är ölänning. Det blev ett
tydligt nej både 2009 och 2019, när man folkomröstade om saken.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Om inget görs kommer allt fler kommuner att få svårt att klara
service och välfärd och den svenska modellen med självstyrande kommuner hotas.
Det framhöll Ardalan Shekarabi när utredningen tillsattes och det framhöll
Niklas Karlsson nu när utredningen är klar. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Och den som måste göra något är i slutänden staten. Frivilliglinjen
lår inte leda till särskilt många kommunsammanslagningar. Vi har att vänta fler
kommunutredningar. Ingen kommer att heta Självstyrelseutredningen eller
Kommunsammanslagsningskommittén. Men det är de frågorna som det kommer att handla om. På sikt är det svårt att se hur det ska gå
att behålla självstyret och det lokala ansvaret för välfärdstjänsterna utan det
smärtsamma arbete det innebär att rita om kommunkartan. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Den som lever får se Det kommer att ta sin tid, jag tror inte det blir klart under min livstid.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Betänkandet har titeln <a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2020/02/sou-20208/">Starkare kommuner - med kapacitet att klara välfärdsuppdraget (2020:8</a>). I en artikel på <a href="https://www.dn.se/debatt/ge-ekonomiskt-stod-till-kommuner-som-vill-ga-ihop/">DN Debatt</a> ger ordföraden Niklas Karlsson en kortversion av förslaget.<br />
<br />
SNS-seminariet finns att se här: <a href="https://www.sns.se/aktuellt/niklas-karlsson-presenterar-kommunutredningen/">https://www.sns.se/aktuellt/niklas-karlsson-presenterar-kommunutredningen/</a></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<br />Lena Hörngrenhttp://www.blogger.com/profile/00211264560104078921noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3004852604742702460.post-82916982721697043232019-11-28T14:27:00.000+01:002019-12-02T13:01:57.714+01:00Adjö PO och PON! Välkommen MO och MEN!<br />
<div class="MsoNormal">
I slutet på 1960-talet sålde Aftonbladet och Expressen tillsammans
mer än en miljon tidningar per dag. Landet tapetserades med löpsedlar som skrek
ut dagens nyheter. Ingen kunde undgå den som hamnade på bild där. Att köpa en kvällstidning
var en daglig rutin för många, men långt ifrån alla gillade vad som skrevs.
Politiker, i synnerhet de styrande socialdemokratrna, var starkt missnöjda med
pressetiken och hotade med lagstiftning.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Pressens organisationer insåg faran och lyckades efter många
turer få till stånd en modell för självsanering som fick politikerna att dra
tillbaka förslagen om statligt ingripande. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>1969 inrättades PO Allmänhetens pressombudsman,
som ett komplement till Pressens opinionsnämnd PON som funnits sedan 1916.<o:p></o:p></div>
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-4Sxx1dtW9ow/Xd_KVSUlTKI/AAAAAAAABqY/EiKWvEKgFkM0MA3Q98_ltyYL4KOO6VitQCLcBGAsYHQ/s1600/po.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="876" data-original-width="1169" height="239" src="https://1.bp.blogspot.com/-4Sxx1dtW9ow/Xd_KVSUlTKI/AAAAAAAABqY/EiKWvEKgFkM0MA3Q98_ltyYL4KOO6VitQCLcBGAsYHQ/s320/po.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i>PO, blivande MO Ola Sigvardsson, medieforskaren Torbjörn <br />von Krogh och Lena Hörngren under Svensk Mediehistorisk<br /> förenings samtalskvällom det nya medietiska systemet. <br />Foto: Anders Lif</i></td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
PO firar alltså 50-årsjubileum i år men gör det med gravöl.
Vid årsskiftet slutar Ola Sigvardsson som PO och blir MO, Allmänhetens
medieombudsman. Samtidigt försvinner 103-åringen PON och ersätts av Mediernas etiska
nämnd, MEN. Det är inte bara ett namnbyte utan en rejäl och länge efterlängtad
förändring. Nykomlingarna ska prova <i>alla </i>publiceringar, oberoende av
publiceringsform. Alltså även radio- och tv-sändningar, när det gäller intrång
i privalivet, och webbpubliceringar. Sajter och poddar som har en ansvarig
utgivare och ett utgivningsbevis kan ansluta sig till systemet och på så sätt
låta sig granskas.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Om detta talades det på ett möte i Stockholm hos Svensk
Mediehistorisk förening den 26 november. Journalisten och medieforskaren
Torbjörn von Krogh redogjorde för turerna kring PO:s tillkomst. Ola Sigvardsson,
resonerade kring de centala begreppen: allmänintresse och offentlig person. Alla
som agerar i offentligheten är inte offentliga personer. Man bör skilja på
samhällsbärare och underhållare, framhöll PO.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Jag deltog i samtalet i egenskap av mångårig ledamot i PON.
Åren 1995-2000 var jag ledamot på Journalistförbundets mandat, 2011-2017 var
jag representant för Sveriges Tidskrifter. Det är ett ganska tidskrävande
uppdrag, men jag ser det som ett privilegium att ha fått vara med. Här handlar
det inte om att förhandla eller att tolka paragrafer utan att med respekt för mediernas
samhällsgranskande uppdrag ge upprättelse åt människor som anser sig utsatta
för en publicitetsskada. Det görs i öppna och resonerande samtal där olika
erfarenheter möts och argument prövas.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Jag hoppas att detta öppna och resonerande samtalsklimat även kommer
att prägla den nya nämnden. Chansen finns. Även om granskningsområdet vidgats är strukturen densamma. Liksom sin föregångare kommer den nya nämnden att bestå av ledamöter
som företräder de branschorganisationer, som står bakom och finansierar systemet och representanter för allmänheten. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Precis som i slutet av 1960-talet finns det idag röster som
argumenterar för en statlig reglering av medierna med motivering att
pressetiken brister. Därför är det bra att de seriösa medierna, som har
ansvarig utgivare har samlats kring denna modell. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Ett gemensamt pressetiskt system har diskuterats och utretts
i decennier. Ett tag befarade jag att det liksom höghastighetstågen och
ombyggnaden av Slussen i Stockholm skulle höra till sådant som man i min ålder
inte skulle få uppleva under sin livstid. Men vid årsskiftet händer det.
Välkommen MO och MEN.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<br />Lena Hörngrenhttp://www.blogger.com/profile/00211264560104078921noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3004852604742702460.post-18817255595131392072019-10-24T14:38:00.002+02:002019-10-24T14:42:19.804+02:00Politiker kan inte outsourca sitt uppdrag<br />
<div class="MsoNormal">
</div>
<div class="MsoNormal">
Äldrenämnden beslutade vid sitt senaste sammanräde att
Västerås ska få en äldrekommission. Det var ett av Liberalernas vallöften som nu
efter viss möda är på väg att infrias. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
”Uppdraget består i att återställa förtroendet för
äldreomsorgen i Västerås som försämrades efter den mediala granskningen som
skedde under 2018”.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Tyvärr tror jag att det är ett omöjligt uppdrag. Om förtroendet
är skadat beror det sannolikt på att det finns faktiska brister i
äldreomsorgen. Inte på att det rapporterats om enskilda fall i media. Att
åtgärda brister och bygga upp förtroende är en uppgift för äldrenämndens politiker.
Det kan inte outsourcas till en kommission bestående av gamla äldreomsorgschefer
och representanter för pensionärsorganisationer.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
En kommission av den här typen är en anomali. Den är varken
politik eller förvaltning utan svävar fritt där emellan utan tydligt uppdrag. Den
oklara rollen blir tydlig när man beskriver hur
kommissionen ska förhålla sig till offentlighetsprincipen.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
”Det krav på att dokumentera inkomna brev, mejl och samtal
som finns för förtroendevalda och anställda i Västerås stad finns inte för
äldrekommissonen”, enligt nämndens beslutunderlag.</div>
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Men det är inte möjligt att friskriva någon del av kommunens
verksamhet från grundlagen. Eftersom kommissionen är kommunal gäller samma
regler där som för annan verksamhet. Inkomna handlingar är allmänna och får
sekretessprövas i vanlig ordning. De ska också kunna granskas av revisionen.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Äldrekommissionen var ursprungligen ett förslag i en motion
från dåvarande oppositionspartiet Liberalerna, som numera ingår i majoriteten
och har ordförandeposten i äldrenämnden genom Bengt-Åke Nilsson. Motionen visade
på en vilja att tänka i nya banor vilket är positivt. Men den andades också en
misstro mot den egna organisationen vilket är en dålig utgångspunkt för ett
förändringsarbete. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
När framgångsrika kommuner ska beskriva varför man lyckats
brukar de grundläggande faktorerna vara: Tydliga roller, politiker som vet vad
de vill och med tillit överlåter till professionen att beskriva hur det ska genomföras.
En kommission som den Västerås nu ska få är en oprövad väg. Om det är modgt
eller dumdristigt att ge sig in på denna väg får framtiden utvisa. Just nu kan
man bara säga: Lycka till.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="mso-spacerun: yes;">Ledamöter i kommissionen är: </span><span style="background-color: white; color: #222222; font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif; font-size: x-small;">Lars Björklund, Västerås demensförening, Berith Stenwall, Anhörigvårdarna, Birgitta Hedén, tidigare strateg på förvaltningen och chef inom Attendo Care numera pensionär, Krister Molin, tidigare chef för Hjärtpunkt Skiljebo, Sven-Erik Henriksson, tidigare chef för äldreomsorgen inom Tillberga grannskapsservice och därefter strateg in organisationen Västmanlands kommuner och landsting (VKL), Bengt G. Andersson, ordf. för SPF i Västerås samt Tord Lindström, som representerar. PRO i Västerås. Kommissionen utser inom sig en ordförande</span> </div>
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<br />
<br />Lena Hörngrenhttp://www.blogger.com/profile/00211264560104078921noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3004852604742702460.post-43710262170552751902019-09-16T13:34:00.000+02:002019-09-16T14:12:23.984+02:00Om medievärlden 2000, 2020 och 2030I september 2000 lämnade jag dagspressen och VLT för att bli
chefredaktör på KommunAktuellt. Ett steg ut i det osäkra. VLT var 169 år och
hade både högt anseende och god ekonomi. KommunAktuellt var 22 år och
nedläggningshotad eftersom ägaren Kommunförbundet var på väg att gå ihop med
Landstingsförbundet.<br />
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Jag hade då jobbat på VLT i 29 år och tyckte att
arbetsplatsen genomgått stora förändringar. Sidproduktionen var datoriserad och
de kvarvarande grafikerna fanns på redaktionen som sidmakare. Journalisterna
kände sig trygga i övertygelsen om att det krävs människor för att skriva, göra
rubriker och bedöma texter.<o:p></o:p></div>
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-NoeQPszuvfE/XX9wKPUsFBI/AAAAAAAABn0/WkLs_UmbTmoHw7AqtBu1xAiaM0RdpQ81ACLcBGAsYHQ/s1600/IMG_0243%2Bsista%2Bgenomg%25C3%25A5ngen%2B2000%2Bsvv.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1494" data-original-width="1212" height="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-NoeQPszuvfE/XX9wKPUsFBI/AAAAAAAABn0/WkLs_UmbTmoHw7AqtBu1xAiaM0RdpQ81ACLcBGAsYHQ/s320/IMG_0243%2Bsista%2Bgenomg%25C3%25A5ngen%2B2000%2Bsvv.jpg" width="259" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i>Min sista tidningsgenomgång på VLT, som då ännu<br />var fullformat, i augusti 2000. Foto: Anders Lif</i></td></tr>
</tbody></table>
<br />
<div class="MsoNormal">
Pengarna rullade in. Ägarna hotade med sparpaket om
vinstmarginalen gick under 15 procent men såg inga hot mot affärsmodellen med intäkter
både från prenumeranter och annonsörer. Journalisterna var mer än dubbelt så
många som idag, men journalisklubben talade om stress på grund av låg bemanning
och krävde mer resurser för grävande. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Även de motspänstigaste gamla redaktörerna hade 2000
accepterat datorn, som en bättre, men ibland trilskande, skrivmaskin. Faxen spottade ut pressmeddelanden och postlistor från kommunen. Telefonen
stod på skrivbordet. Tjänstemobiler var förbehållna chefer och fotografer.
Läsarkontakten bestod av telefonsamtal och ibland ett handskrivet brev i
postfacket. Väl bevarat,om det var ett tackbrev, eftersom det stärkte reportern
i uppfattningen att alla läst den angelägna artikeln till sista raden. Idag
finns inte utrymme för sådant självbedrägeri. Allt mäts.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b><i>Mot medievärlden 2030</i></b></div>
<div class="MsoNormal">
Mina minnen av VLT kring millenieskiftet väcktes av ett
seminarium på Södertörns högskola om forskningsantologin <i><a href="https://www.smakprov.se/bok/pocket/pa-vag-mot-medievarlden-2030-journalistikens-villkor-och-utmaningar-9789144125060/">På väg motmedievärlden 2030. Journalistikens villkor och utmaningar</a>, </i>utgiven av <a href="https://www.studentlitteratur.se/#9789144125060/P%C3%A5+v%C3%A4g+mot+mediev%C3%A4rlden+2030">Studentlitteratur</a>.<i> </i>Antolgoin är den
sjätte i en serie på sex. Den första kom 2000 och hade sikte på 2020, Idag kan
man konstatera att aningslösheten inte bara fanns på VLT:s redaktion. Inte
heller forskarna förutsåg raset för tidningarnas affärsmodell eller de sociala
mediernas intåg. Däremot varnade man redan då för de sociala och demokratiska
konsekvenserna av en alltmer fragmentiserad medieanvändning, för
kunskapsklyftor och för ökad ägarkoncentration. Frågor som blivit än mer aktuella
under de 19 år som gått.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
– <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Spådomar om
framtiden tenderar att präglas mer av samtidens trender än av framtiden i sig –
och den framtid man siat om infinner sig sällan, konstaterade en av bokens
redaktörer journalistikprofessorn Gunnar Nygren när sjätte upplagan av antologin
presenterades förra veckan. <o:p></o:p></div>
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-iS0uboTwoEI/XX9ws91U1AI/AAAAAAAABn8/k84tvlguQSgp6HjK_qr2xUrUXMk7QbSQQCLcBGAsYHQ/s1600/medier%2B2030%2Bs%25C3%25B6dert%25C3%25B6rn.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1200" height="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-iS0uboTwoEI/XX9ws91U1AI/AAAAAAAABn8/k84tvlguQSgp6HjK_qr2xUrUXMk7QbSQQCLcBGAsYHQ/s320/medier%2B2030%2Bs%25C3%25B6dert%25C3%25B6rn.JPG" width="240" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i>Från presentationen av antologin På väg mot<br />medievärlden 2030 på Södertörns högskola. I <br />talarstolen professor Gunnar Nygren, som till-<br />sammans med professor Ingela Wadbring, varit<br /> bokens redaktör.</i></td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b><i>Vad händer fram till 2030?</i></b></div>
<div class="MsoNormal">
Med detta sagt och med insikten om att det enda vi vet om
framtiden är att vi inget vet kommer här några av de förutsägelser om läget
2030 som görs i boken. Inom parantes artikelförfattarnas namn.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<u>Konkurrenssituationen 2030</u>: Konkurrensen både om tid
och pengar kommer att bli allt hårdare och ägarkoncentrationen att förstärkas
ytterligare. Nationella medier kommer att leverera betalt kvalificerat innehåll
till en betalningsstark publik i hela landet. Det lokala materialet tunnas ut
både vad gäller kvalitet och periodicitet. (ingela Wadbring och Ursula Andersson).<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<u>Redaktionellt ledarskap 2030:</u> I denna turbulenta
medievärld krävs både ekonomisk och publicistisk kunskap. Att enbart lita till
online-statistiken räcker inte. Även i framtiden behövs en bred kunskap om
människors behov och en tydlig tanke om vad man vill med sin journalistik.(Ingela
Wadbring och Ursula Andersson).<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<u>Finns det journalister 2030?</u> Ja det kommer
fortfarande att behövas innehållsproducenter till alla de plattformar mediehusen
tillhandahåller. Journalistiska värderingar och ideal är hyggligt stabila men
journalistikkåren som profession blir mer diffus. (Gunnar Nygren och Terje
Lindblom)<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<u>Lokala medier och lokal demokrati 2030:</u> Journalistisk
bevakning och granskning är en del av lokaldemokratins infrastruktur, som
riskerar att försämras. Det kommer att finnas färre professionella lokaljournalister
men fler amatörer och fler halvprofessionella lokalreportrar samt fler informatörer.
Medborgarnas betalvilja avgör hur mycket resurser som kommer att finnas för
oberoende och granskande lokaljournalistik. (Gunnar Nygren och Carina Tenor)<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<u>Kommer det att finnas papperstidningar 2030:</u> Detta är
medieprofetiornas eviga fråga. Medieforskaren Lars Furhoff förutspådde 1963 att
den sista svenska dagstidningen skulle komma ut våren 1978. Han hade fel liksom
alla andra som kommit efter. Papperstidningen lever, om än inte i högönsklig
välmåga. Någon prognos om dödsdatum görs inte i denna bok. ”Så här långt ser
tryckt press ut att ha lika många liv som katten och ytterligare några liv
återstår tydligen”, skriver den norske journalistprofessorn Sigurd Allern.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Den som lever får se och kan 2030 sitta med facit i hand och
efterklokt konstatera vilka trender de mediala framtidsspanarna missade. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<br />Lena Hörngrenhttp://www.blogger.com/profile/00211264560104078921noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3004852604742702460.post-69545711238419675312019-08-30T10:03:00.000+02:002019-08-30T15:02:58.837+02:00Listning är inte granskningI dagens VLT får läsarna veta vad tre namngivna
skiftgruppchefer på Mälarenergi har för månadslön. Däremot har de ännu inte
fått veta vilka konsekvenserna blir av att Västerås stad riskerar att tappa drygt
100 miljoner och Region Västmanland dubbelt så mycket om regeringens förslag
tlll ny <a href="https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=7283598">kommunal skatteutjämning</a> genomförs vi årsskiftet.<br />
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-vE7PFcC-SZY/XWjXpqm__ZI/AAAAAAAABnQ/Xe9gEjh2ydIsRUuWJzKmj4XXaXYNC2pmQCLcBGAs/s1600/vltdump.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="795" data-original-width="1129" height="225" src="https://1.bp.blogspot.com/-vE7PFcC-SZY/XWjXpqm__ZI/AAAAAAAABnQ/Xe9gEjh2ydIsRUuWJzKmj4XXaXYNC2pmQCLcBGAs/s320/vltdump.jpg" width="320" /></a>De tre skiftgruppcheferna ingår i en <a href="https://www.vlt.se/artikel/lista-sa-mycket-tjanar-samtliga-chefer-i-de-kommunala-bolagen-bra-att-kvinnorna-har-hoga-loner">”granskning”</a> av lönerna för
116 chefer på Västerås stads kommunala bolag. Men det finns ingen granskning i
denna artikel. Detta är en listning utan allmänintresse. Att dessa chefers jobb
är offentligt finansierade och att uppgifterna om löner är tillgängliga enligt
offentlighetsprincipen försvarar inte en publicering. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Granskande journalistik innebär att självständigt ta fram uppgifter
och värdera dem. Inte att ta fram offentliga uppgifter och publicera dem. En
intressant lokaljournalistisk granskning av de kommunala bolagen hade
exempelvis varit om man koncentrerat sig på bolagens vd-ar. Inte bara vad de
har för lön utan också vad de gör på jobbet och för skattebetalarnas pengar.
Vilka resultat levererar de, lever bolagen upp till ägardirektiv, hur mår deras
personal med mera. <o:p></o:p><br />
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
En sådan journalistik är resurskrävanade och resurser är det
ont om idag. Nedslag görs men på det stora hela behöver politiker och
tjänstemän i Västerås stad och i regionen inte oroa sig för att någon granskare dyker upp. Nästa vecka krymper
resurserna ytterligare när <a href="https://www.journalisten.se/nyheter/sa-blir-mittmedias-nya-organisation">sex tjänster</a> försvinner från VLT för att förstärka
tidningarna i länet. Därmed blir det färre reportrar och mindre resurser för
lokal debatt och insändare. Risken är uppenbar att det blir än mindre granskning och för att det blir svårare att uppfylla lokaltidningens demokratiska
uppdrag. <o:p></o:p><br />
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Kanske kan presstöd ge ett resurstillskott. Branschtidningen
<a href="https://www.journalisten.se/nyheter/sa-blir-mittmedias-nya-organisation">Dagens Media</a> rapporterade i veckan att VLT nu närmar sig 30 procent i
hushållstäckning och därmed är berättigat till presstöd. UNT, Sydsvenskan och
Dagens Nyheter är i samma läge. Nerikes Allehanda, som också ingår i Mittmedia,
beviljades i februari 25 miljoner i presstöd.<o:p></o:p><br />
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Det är tufft för mediebranschen idag. Jag har varit anställd
på VLT i 29 år och medarbetat på frilansbasis i 9 år. Så det är med sorg i
hjärtat jag följer utvecklingen för den bransch och den tidning jag har ägnat mitt
yrkesliv. Men ju mer begränsade resurserna är desto viktiga hur man använder de
man har.<br />
<span style="mso-spacerun: yes;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
VLT har en tid försökt värva nya prenumeranter med löften om
riktig lokaljournalistik. För mig är det journalistik som beskriver sådant som
är viktigt för människor där de bor. Sådant som gör dem klokare och gör att de
förstår sitt lokalsamhälle bättre. För mig är det ofattbart att VLT inte ägnar den
kraft man har till sådant som är viktigt i människors vardag. Just nu borde det vara prioriterat att försöka beskriva vad som kommer att hända när kommunens
och regionens budgetar snabbt måste ställas om till nya förutsättningar till följd av förslaget om skatteutjämning. Hur blir det med skolsatsning och med vårdköerna när Västmanland ska bidra mer till övriga landet? Vad
tycker Denise Norström och Anders Teljebäck om sitt partis förslag?<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<br />Lena Hörngrenhttp://www.blogger.com/profile/00211264560104078921noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3004852604742702460.post-40371593054920096882019-08-22T10:42:00.000+02:002019-08-22T10:48:03.176+02:00Tågkaos för SJ:s lördagsresenärer<div style="text-align: left;">
Västerås central lördag förmiddag: Perrongen vid spår 1 är svart av folk. Familjer på lördagsutflykt, med eller utan barnvagn, kompisgäng som redan börjat festa så smått, kulturtanter med utställningeller teater i blick, med flera. Att bo i Västerås är att ha Stockholms utbud av nöjen, kultur och shopping 58 minuters tågresa bort och många vill ta till vara den möjligheten.</div>
<br />
Men tågkapaciteten är inte avpassad för västeråsarnas reslust. Tåget som rullar in kommer från Göteborg och är fullt när det kommer in. Visserligen stiger ganska många av i Västerås men de som väntar på att stiga på är många fler. Lediga platser fylls snabbt. De resvana sätter sig snabbt på första bästa tomma stol. De andra letar efter någonstans där hela sällskapet kan sitta tillsammans och blir som regel utan sittplats. Folk står i gångar och vestibuler, sitter i trappor och på bagagehyllor.<br />
<br />
I Enköping kan västeråsare med tur få sittplats när någon stiger av. Nypåstigna Enköpingsbor får räkna med ståplats.<br />
”Jag hade ingen aning om att det var så här”, sa en ung Enköpingsmamma som i lördags satt med ett barn på varje knä tack vare att jag hade mitt sjuåriga resesällskap i mitt knä på fällstolen bredvid.<br />
<br />
Hon och vi andra hade köpt biljett i tron att det finns något samband mellan antal sålda biljetter och tillgängliga sittplatser. Men så är SJ:s biljettsystem inte utformat. Den som reser långt kan boka sittplats men för resenärer på sträckan Stockholm-Västerås finns inte den möjligheten.<br />
<br />
På helgtågen finns 40 obokade platser plus utfällbara stolar i vestibuler och gångar. Biljetter säljs på nätet och i automater på perrongen fram till avgång. Hur många som har biljett till en viss avgång kan personalen omöjligt veta. Resenärerna kan heller inte veta vilken reskomfort som väntar dem:<br />
<br />
Sittplats med bord och laddningsmöjligheter? Sittplats på en fällstol utanför toaletten? Skakig ståplats i 58 minuter? Priset är detsamma.<br />
<br />
Jag vet ingen annan bransch där man kan sälja tjänster där konsumenten inte har någon aning om vad de får för pengarna. Bussbranschen som konkurrerar med SJ om helgresenärer till lägre pris men med längre restid kan det inte. På långfärdsbussar är det bältestvång därmed kan man inte sälja fler biljetter än sittplatser.<br />
<br />
Fler tåg behövs. Även på helger borde det finnas tåg som bara går sträckan Västerås - Stockholm. Västerås stad borde utöva påtryckningar på SJ och andra operatörer att få till detta. Om närheten till Stockholm ska vara ett lockbete för att få folk att bosätta sig här kan det inte bara handla om arbetsresor och pendling.<br />
<br />
”Vem du än är. Vart du än ska”, är det tåget som gäller har vi ju lärt oss av SJ:s reklam.<br />
<br />
<iframe allow="accelerometer; autoplay; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/9oCFibrYajs" width="560"></iframe><br />
<br />
<br />
<br />
<i>Texten även publicerad som debattinlägg på <a href="https://www.vlt.se/artikel/debatt-lordagskaos-pa-stockholmstaget">vlt.se</a>.</i><br />
<br />Lena Hörngrenhttp://www.blogger.com/profile/00211264560104078921noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3004852604742702460.post-13282200409192171982019-06-09T19:13:00.000+02:002019-06-09T19:13:13.090+02:00Sanning och lögn om Västerås skolsatsning<br />
<div class="MsoNormal">
Vid frukostbordet i morse delade jag på Facebook en <a href="https://www.expressen.se/debatt/lararna-i-den-kommunala-skolan-kokar-snart-sonder/?fbclid=IwAR0lIDLpoJxLpugXmR4TKpnC01WLXJiRB31m2yeGP7WQaIP5mwlriidTaCs" target="_blank">debattartikel från Lärarnas riksförbund</a> och ifrågasatte deras mantra om att
återrförstatligande är lösningen på skolans alla problem. Detta ledde oväntat
till att jag blev anklagad för att sprida lögner av kommunalrådet Jesper
Brandberg (L). I min värld är detta en grav anklagelse och en märklig ingång i
en debatt som borde kunna vara saklig.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-UIzjpSrbNEw/XP06ZHSYNMI/AAAAAAAABlY/V-t0cO0FWS8nyCemdYG621m7_4hMDOjoQCEwYBhgL/s1600/facebook%2Blr.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="966" data-original-width="740" height="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-UIzjpSrbNEw/XP06ZHSYNMI/AAAAAAAABlY/V-t0cO0FWS8nyCemdYG621m7_4hMDOjoQCEwYBhgL/s320/facebook%2Blr.jpg" width="245" /></a></div>
<o:p></o:p><br />
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Brandbergs anklagelser utlöstes av att jag i uppdateringen i
förbigående uttryckte min oro för skolutvecklingen i min hemkommun. Västerås har i många år tillhört i bottenskiktet i skolrankningar både när det gäller resultat
och resurser. Detta har den styrande S-, C-, MP- och L-majoriteten som ambition
att ändra på. Man tillför pengar, men man får dessa satsningar att låta mer än
vad det är eftersom man inte är tydlig med att det också kommer besparingar
eftersom man inte kompenserar fullt ut för pris- och lönehöjningar.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Jag betvivlar inte majoritetens goda vilja när det gäller
att förbättra resultateten i Västerås skolor, men jag tvivlar på att det de gör
är tillräckligt för att det ska märkas för elever och lärare i
vardagen. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Det är många års försummelser,
med olika majoriteter, som nu ska kompenseras. Dessutom ställer demografin, det
vill säga kraftiga ökningar av de resurskrävande grupperna, barn och äldre,
kommunerna inför enorma utmaningar, de närmaste åren. Behoven växer snabbare än
resurserna. Inga kommunpolitiker kommer att kunna göra allt man vill och allt som medborgarna förväntar sig.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Ödmjukhet ligger inte för politiker, så det kanske man inte
ska begära. Men en mindre demagogisk och mer pedagogisk ansats vore önskvärd från den styrande majoriteten i Västerås för att förklara för medborgarna vilka utmaningar kommunen står inför. <a href="https://utvecklingvasteras.se/pressmeddelande-arsplan-2020-en-offensiv-budget-for-framtidstro/" target="_blank">Framtidstro</a><i> </i>är bra, att ge folk realistiska förväntningar är bättre. Då minskar risken för
svekdebatter.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Det jag enligt Brandberg ljugit om var att majoriteten ”talar
om satsningarna men drar ner i smyg”. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>En
uppfattning som för övrigt delas av oppositionen både till vänster och höger. Med
detta menade jag att man talar tyst om att satsningarna urholkas direkt
eftersom man inte kompenserar fullt ut för löne- och prishöjningar. När <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/majoriteten-i-vasteras-presenterar-budgetforslag-for-2020" target="_blank">SVT</a> vid
presentationen av budgetförslaget pressade kommunstyrelsens ordförande Anders
Teljebäck (S) på den punkten svarade han:<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white;">-Det är ju inte riktigt full
löne- och priskompensation. Vi lägger ut en nivå och sen får nämnderna och
förvaltningar jobba med utgångspunkt ifrån det.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white;">Som varje rektor eller annan
chef med budgetansvar vet betyder det i klartext att man får dra ner. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white;">För övrigt anser jag att skolan
även fortsättningsvis ska vara kommunernas ansvar. Det anser inte Liberalerna
på riksplanet. Det hade varit intressant att höra vad den liberale
kommunpolitikern Jesper Brandberg tycker om den saken eftersom det var vad mitt
Facebookinlägg handlade om.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<br />Lena Hörngrenhttp://www.blogger.com/profile/00211264560104078921noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3004852604742702460.post-14778744448695941912019-06-04T17:16:00.001+02:002019-06-04T17:17:06.929+02:00Student 1969 i ett nytt gymnasium<br />
<div class="MsoNormal">
<i>Igår firade jag 50-årsjubileum av min studentexamen. I
morgon den 5 juni kommer jag att gå ut och titta när studentkortegen går genom
Västerås. Här kommer några tankar om det gymnasium som 1969 var ”Det
Nya Gymnasiet” och som nu känns väldigt gammalt. Det har varit åtskilliga
gymnasiereformer sedan dess.</i><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-N8Ff4VsU7Ho/XPaJdxNVOwI/AAAAAAAABkw/kPgWOEiW8NAPRxOfv53amsYLEVC1vaIhwCLcBGAs/s1600/hs3b69.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="600" data-original-width="941" height="204" src="https://1.bp.blogspot.com/-N8Ff4VsU7Ho/XPaJdxNVOwI/AAAAAAAABkw/kPgWOEiW8NAPRxOfv53amsYLEVC1vaIhwCLcBGAs/s320/hs3b69.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i>HS3B 1969, under gymnasiets sista dagar. utanför S:t Jacobi<br /> i Vällingby. Jag längst till höger. Foto: Jonas Sundberg</i></td></tr>
</tbody></table>
”Kom ihåg: Man får inga nya vänner som kände en som 16-åring”,
påminde mig en gammal vän.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
I veckan träffade jag ett gäng som jag lärde känna när jag var
16 och som jag kom att tillbringa mycket tid med under tre år: Min
gymnasieklass från St Jacobi i Vällingby som firade 50-årsjubileum av studenten. Vi
har träffats och firat vart femte år fast vi väl egentligen aldrig tog studenten.
I alla fall inte enligt våra äldre kamrater som påpekade att vi varken hade studentskrivningar,
munta eller censorer. Vår student skulle heller knappast godkännas av dagens gymnasister
eftersom vi festade så lite.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
1969 var vi den första årskullen som gick ut det nya gymnasiet. En skolform som, enligt riksdagsbeslutet, skulle förvandla gymnasiet från en utbildning för
en begränsad elit till en allmän ungdomsutbildning. Det examenslösa gymnasiet där
ingen underkändes. Ett gymnasium för en tid när ”skit i traditionerna” var ett
gångbart slagord. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Men utan traditioner blev vi lite handfallna och tafatta på
avslutningsdagen. Vi visste inte vad vi skulle göra. Några hade i alla falll
studentmössa, som vi helt enkelt satte på oss innan vi gick hem. Gemensam
mösspåtagning, utspring och att sjungande åka runt på flak var det inte tal om.
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
I sanningens namn var avslutningen inte det enda som var
lite tafatt och handfallet under vår skoltid. Gymnasiereformen hade genomfört
snabbt och mentalt var nog våra lärare kvar i det gamla. Det suckades en hel
del inför eleverna över nya påfund och ett nytt relativt betygssystem. Hur det
lät i lärarrummet kan man bara ana.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Så här i efterhand käns det som om vi lärde för skolan, inte
för livet. I alla fall om man som vi gick i en sammanslagen humanistisk-samhällsvetenskaplig
klass bestående av i huvudsak ambitiösa flickor med oklara yrkesambitioner.
Skolan gjorde oss väl varken yrkesförberedda eller bildade, men vi blev hyggligt
allmänbildade. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Även om utbildningen hade sina brister ledde den i de flesta
fall till bra jobb. Lärare och handläggare inom offentlig förvaltning blev de
vanligaste karriärvägarna. I vår skara finns också två professorer, en före
detta riksdagsledamot, en chefredaktör och några banktjänstemän med mera. En av
de fyra killarna i klassen sa att han skulle bli bonde. Det föreföll som ett
osannolikt yrke för en vällingbykille men han drev faktiskt jordbruk i Sörmland
några år.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
50-årsjubileet fick mig att söka efter spår av min
gymnasietid. I bokhyllan hittade jag antologin <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Dikt och tanke </i>i tre band. En relikt från det gamla gymnasiet, den
kom ursprungligen ut 1955 med texter från Homeros till Bo Setterlind<i style="mso-bidi-font-style: normal;">. </i>På svensklektionerna ägnades mycket
tid åt diktanalys. Spåren av dessa syns i form av prydliga anteckningar skrivna
med tunn blyerts, som nästan är oläslig idag. ”Alitteration”, konstaterar jag i
kanten till Den poetiska Eddans strofer:<o:p></o:p><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-Y8NiFHQ8ejA/XPaKW-_44gI/AAAAAAAABlA/QqutObZde0o8bA_zMEqCvoAWi10vnXCMACLcBGAs/s1600/eddan.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="1502" data-original-width="1600" height="300" src="https://1.bp.blogspot.com/-Y8NiFHQ8ejA/XPaKW-_44gI/AAAAAAAABlA/QqutObZde0o8bA_zMEqCvoAWi10vnXCMACLcBGAs/s320/eddan.jpg" width="320" /></a></div>
</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;">”Hören alle heligborne<o:p></o:p></i></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;">Heimdalls söner, högre och lägre</i></div>
<div class="MsoNormal">
Centrala prov i stället för studentskrivningar var en nyhet
med det nya gymnasiet. En annan var specialarbeten. Eftersom ingen gjort sådana
förut var ambitionsnivån oklar. Min ambitionsnivå var hög och min
historielärare lät mig hållas. Rubriken på mitt specialarbete var <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Negerfrågan i USA, </i>vilket var helt
okontroversiellt. Jag fick en femma i betyg.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Jag skrev periodvis dagbok under min skoltid. Tyvärr är de
urtrista redovisningar av triviala vardagsaktiviteter. Inga intressanta reflexioner
från en ung människa från 1960-talets senare hälft. En tid som gått till
historien som The Swinging Sixties och som ungdomsrevoltens år. Båda delarna
tycks ha gått mig förbi. Här finns inga spår vare sig av några revolutionära
aktiviteter eller särskilt mycket ”sex and drugs and rock’n roll”. Jag övervägde
att bränna skrivhäftena för att inte mina barn och barnbarn skulle se hur
tråkig jag var men de får ligga kvar om de mot förmodan skulle vilja läsa den
dag jag är borta.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Antagligen är sådana som jag mer typiska för vår tid, vår
skola och vår samhällsklass än vi vill medge. Det hade ju varit coolare om man
hade kunnat peka ut på en suddig prick på någon pressbild säga: Det där är nog
jag. Jag var där. Men så var det inte. Jag var i skolen, hemma eller hos någon
kompis. Läste Bildjournalen och hörde på Tio i topp. Lite fest ibland, bio och
fika på Pallas. Undrande över hur det skulle bli och vad man skulle bli. Allmänt
osäker.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-8_OQrE6_XGY/XPaJ-lcGZaI/AAAAAAAABk4/oTRcJaMjLMsD1Q5tPLYaAhXWKB_skK3mgCLcBGAs/s1600/50-%25C3%25A5rsjubilarer.JPG" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1200" data-original-width="1600" height="240" src="https://1.bp.blogspot.com/-8_OQrE6_XGY/XPaJ-lcGZaI/AAAAAAAABk4/oTRcJaMjLMsD1Q5tPLYaAhXWKB_skK3mgCLcBGAs/s320/50-%25C3%25A5rsjubilarer.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i>HS3B vid 50-årsjubileet 3juni 2019.</i></td></tr>
</tbody></table>
Det är bara att acceptera. När man har kommit så långt på sin
levnads bana att man kunnat fira 50-årsjubileum av studenten får man ha
fördragsamhet mot sig själv både för den man var och för den man blev. Och glädja
sig åt att det finns ett antal människor som man lärde känna som 16-åring och
som man fortfarande kan ha en glad kväll tillsammans med. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Det är bara att
hoppas att man får vara med på 55-årsfesten också. Det är inte självklart.
Sedan förra återträffen är det tre som lämnat oss. Frånvarande men inte glömda.
Vi lärde ju känna dem när vi var 16 år.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<br />Lena Hörngrenhttp://www.blogger.com/profile/00211264560104078921noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3004852604742702460.post-12470521605707578602019-05-13T18:38:00.000+02:002019-05-14T09:32:53.049+02:00Välfärd viktigare än fiskar<br />
<div class="MsoNormal">
<i>Denna blogg har de senaste åren i huvudsak varit ett arkiv för krönikor jag publicerat på VLT:s ledarsida. Nu har det uppdraget upphört så när skrivlusten faller på tänkte jag återuppliva den för texter om aktuella samhällsfrågor. </i></div>
<div class="MsoNormal">
<i><br /></i></div>
<div class="MsoNormal">
<i>----------------------------------------------------------------------------------------------</i></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
I Svartåns mynning i Västerås pågår sedan drygt ett år
byggandet av fisktrappa. Eller faunapassage <o:p></o:p><br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://2.bp.blogspot.com/-icOIv4Msmlo/XNpujjAY-vI/AAAAAAAABj8/MKI4OE7lufopjP2U78JbsTX4iLdkwwj6QCLcBGAs/s1600/fiskartorget.JPG" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1200" height="320" src="https://2.bp.blogspot.com/-icOIv4Msmlo/XNpujjAY-vI/AAAAAAAABj8/MKI4OE7lufopjP2U78JbsTX4iLdkwwj6QCLcBGAs/s320/fiskartorget.JPG" width="240" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i>Arbetet med fisktrappan vid Fiskartorget har <br />hålit på ett år.Kostnaden för första etappen<br />beräknas till23miljoner.</i></td></tr>
</tbody></table>
som man föredrar att kalla det för
att markera att alla arter är välkomna. Ett fint och vällovligt projekt för att
rädda hotade arter, som stör mig varje gång jag passerar. Enligt senaste
prognosen kommer den att kosta 23 miljoner kronor, 4 miljoner mer än beräknat. Men
det räcker inte. En andra etapp är planerad för ytterligare 13,5 miljoner
kronor.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
De pengarna borde satsas på människor inte på fiskar. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Alla som haft någon form av ekonomiskt ansvar vet att det
alltid finns sådant som man gärna vill ha men inte har råd med. Det gäller för en
tonårings månadspeng, för familjebudgetar, för företag. Och just nu i högsta
grad för offentliga budgetar. Det framgår med skrämmande tydlighet i vårens
<a href="https://skl.se/tjanster/press/nyheter/nyhetsarkiv/statensoverskottbehovergatillkommunerochregioner.28018.html" target="_blank">ekonomirapport från SKL</a> (Sveriges Kommuner och Landsting). <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Den demografiska utvecklingen gör att alla de pengar som
kommuner och landsting har, och inte så lite till, behövs för att möta den
demografiska utvecklingen. Det vill säga att för att klara välfärden för de allt
fler gamla och unga. Över hela landet måste det byggas nya skolor, förskolor, sjukhus
och äldreboenden för att klara de växande behoven. Skatteintäkterna kommer inte
att öka i samma takt som behoven av välfärd. Men det är inte det enda bekymret.
Dessutom kommer det att råda brist på arbetskraft. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Kommuner och landsting har tack vare högkonjunkturen haft
några goda år. Hög sysselsättning ger goda skatteintäkter och färre som behöver
ekonomiskt bistånd. Markförsäljningar har gett tillskott på många håll. Dessutom
har det varit billigt att låna, vilket lett till att låneskulden ökat.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="mso-spacerun: yes;"> </span><a href="https://skl.se/tjanster/press/nyheter/nyhetsarkiv/hogkonjunkturgarmotsittslut2020.27926.html" target="_blank">Men 2020 förväntas degoda åren vara över</a>. Kommuner och regioner kommer att behöva effektivisera,
spara och kanske höja skatten. Samt prioritera, eftersom pengarna inte räcker
till grunduppdraget med välfärden får man avstå från annat, till exempel
fisktrappor. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Men kommunerna klarar inte detta på egen hand, framhåller
SKL. Staten måste också ta ett större ansvar genom ökade generella statsbidrag
och mindre detaljstyrning. Mycket av de senare årens statsbidragshöjningar har
varit riktade bidrag, till sådant som rikspolitiker anser angeläget. Av
kommunfolk ofta kallat pressmeddelandepengar eftersom de, oavsett regering,
ofta tillkommer för att ministrar ska kunna visa handlingskraft i en aktuell
fråga. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
De demografiska utmaningarna borde ha större inflytande även
över statens prioriteringar. Inte heller där har man råd med allt. Den
familjevecka som nu läggs in i föräldraförsäkringen är något av en fisktrappa.
Det vill säga något som är trevligt att ha men som egentligen inte har råd med.
Jag tror landets barnfamiljer skulle vara mer betjänta av mer pengar till
barnens skola och förskola eller till äldre släktingars omsorg än en veckas
extra föräldraledigt. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Det blir inte lätt att vara politiker när man kan tvingas
till att både dra ner på det som tas för självklart och inte har råd med det
lilla extra. Det som kan göra att man vinner val.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<br />Lena Hörngrenhttp://www.blogger.com/profile/00211264560104078921noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3004852604742702460.post-4436049982079675632019-03-07T13:46:00.001+01:002019-03-07T13:46:44.697+01:00Utan lokala medier svajar demokratin<br />
<div class="MsoNormal">
</div>
<div class="MsoNormal">
När jag som ung praktikant kom in på VLT:s redaktion 1970
pratades det fortfarande om Den stora festen. Kalaset när man firade att
tidningen passerade 50 000 exemplar i upplaga. Västerås växte och tidningen med
den och att det en dag skulle bli en 60 000-fest var en självklarhet. 1976
kändes det snubblande nära, 59 200 exemplar. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Det blev aldrig någon 60 000-fest. När jag lämnade
tidningen år 2000 var upplagan 47 600 ex. Vid den senaste officiella mätningen
var upplagan 25 300. Fast idag talar man hellre om räckvidd för att få med de
digitala läsarna.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Det är denna utveckling som ligger bakom Bonniers och Amedias
köp av VLT och de andra Mittmediatidningarna. Men det var inte affären som fick
mig att leta gamla upplagesiffror i KB:s tidningsdatabas utan en artikel av
medieanalytikern <span class="MsoHyperlink"><a href="https://axess.se/magasin/default.aspx?article=4006&fbclid=IwAR0VgJBiugLSX95TDbPXRKvu5u-StETl4_Yjok4s5IH4STpfLV45BWa2WwA#.XHFG-ehKg2z">Olle
Lidbom i tidskriften Axess</a></span>. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: #F6F6F6;">Han har djupdykt i
statistik om medievanor och kommit till en högst oroande slutsats, inte bara
för tidningsföretagens ägare och anställda utan också för demokratin.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: #F6F6F6;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: #F6F6F6;">”Vi får snart ett samhälle
utan massmedier med en gemensam verklighetsbild. Och utan ett demokratiskt
kitt.”, var hans budskap.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: #F6F6F6;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: #F6F6F6;">Han visar att de äldre
håller kvar vid sina medievanor. De läser dagstidningar, ser på nyheter på TV
och lyssnar på radio. De yngre gör snart varken det ena eller det andra. De
söker sig till tjänster som Snapchat, Youtube, Whatsappl med flera. Det är
globala och nischade kanaler som är oberoende av sändningstid och centraliserad
distribution. De är, betonar Olle Lidbom, inga massmedier utan nischmedier och
därmed försvinner gemenskapen. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: #F6F6F6;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: #F6F6F6;">Vi som jobbade på VLT under
det förra milleniets sista decennier kände det som om ”alla” nåddes av det vi
gjorde. Det var inte sant ens då. Då yngre och låginkomsttagarna var redan på
väg bort.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Men majoriteten av
västeråsarna blev informerade via tidningen. Om något inte stått att läsa i VLT
kändes det inte som det hänt på riktigt.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: #F6F6F6;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: #F6F6F6;">Att detta försvunnit har en
demokratisk betydelse som inte bara handlar om minskad kommunbevakning utan om
identitet och sammanhang. En god lokaltidning med en bred samhällsbevakning som
når ut till majoriteten av invånarna har historiskt utgjort grunden för
lokaldemokratin. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background-color: #f6f6f6;">Utan </span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: #F6F6F6;">Den grunden svajar idag
betänkligt. Risken är att också den lokala demokratin svajar. när debatt
handlar om att så högt som möjligt framföra sina krav, utan att lyssna och ta
argument. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Frågan är hur man återskapar
ett lokalt demokratiskt samtal när vi, trots att vi sitter bredvid varandra,
befinner oss i skilda världar. Att rädda och utveckla det som är kvar av
lokaljournalistik är nödvändigt men inte tillräckligt. Det behövs något nytt utifrån
dagens förutsättningar, vilket kräver inte bara optimism och strategi utan
också kapital. Jag hoppas och tror att Bonniers och Amedia har det.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: #F6F6F6;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: #F6F6F6;"><i>Texten även publicerad i VLT den 28 februari 2019</i></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<br /><br />
Lena Hörngrenhttp://www.blogger.com/profile/00211264560104078921noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3004852604742702460.post-67249736066592873932019-01-25T13:40:00.000+01:002019-01-25T13:49:14.840+01:00Bolagspolitiker på dubbla stolar<br />
<div class="MsoNormal">
Vid årsskiftet fick valresultatet fullt genomslag kommunalt.
Bolagen fick då nya styrelser. Jesper Brandberg (L) tog över ordförandeskapet i
Mimer, Staffan Jansson (S) leder nu Mälarenergi och Lars Kallsäby (C)
flygplatsbolaget för att ta några exempel från kommunkoncernen Västerås. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
De är alla betrodda politiker och hedervärda medborgare, men
är de verkligen de bäst skickade att leda bolag? Inte nödvändigtvis, enligt en
nyligen publicerad <span class="MsoHyperlink"><a href="https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/10999922.2018.1522182?fbclid=IwAR2e6uCtr4xCb0sEZZ4i3hHeXbgmHCIoMZPU2hz_jtyHyo-WGJL0afeRplY">studie</a></span>
av de fyra statsvetarna, Andreas Bergh, Gissur Erlingsson, Anders Gustafsson
och Emanuel Wittberg, som har kopplingar till <a href="https://liu.se/forskning/centrum-for-kommunstrategiska-studier-cks" target="_blank">Centrum för kommunstrategiskastudier</a> vid Linköpings universitet.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Problemet är att de valda är just politiker. Därmed riskerar
de att sitta på två stolar. Som förtroendevalda företräder de ägarna, det vill
säga kommunmedborgarna. Som styrelseledamöter ska de värna bolagets intressen. Det
behöver inte vara någon konflikt men risken finns.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Motivet för kommuner
att bolagisera sin verksamhet är att det ska bli effektivare och generera ett
överskott. Men om politikerna blir alltför våghalsiga när de tar på sig
bolagshatten kan det bli tvärtom så att kommunen måste skjuta till skattepengar.
I Västerås har flygplatsbolaget krävt extra pengar men det har inte varit i
samma magnitud som i kommuner där bolag satsat på biogas i Tanzania,
äventyrsparker och andra högriskprojekt. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Forskarna ser också en korruptionsrisk om kommunerna driver
mycket verksamhet i bolagsform. Politikerna håller varandra om ryggen och det
blir svårt att utkräva demokratiskt ansvar. För att illustrera sina teser har de
gjort sociogram där pilar visar kontakter mellan människor och bolag i nio
olika kommuner.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Eftersom Västerås inte ingick gjorde jag, utan vetenskapliga
ambitioner, ett försök till lokalt sociogram. Det blev ett virrvarr av streck,
men inte lika påtaglig maktkoncentration som i vissa andra kommuner. Västerås har
relativt få bolag. Alla tunga politiker har inte uppdrag i bolagsstyrelser. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Två personer sticker ut genom sina <a href="https://www.vasteras.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunalrad-och-oppositionsrad.html" target="_blank">många uppdrag</a>: Staffan
Jansson (S) och Jesper Brandberg (L). De är ordförande i kommunens båda tyngsta
bolag: Mälarenergi respektive Mimer. De är kommunalråd och sitter i
kommunstyrelsen. Dessutom är Brandberg ordförande, Staffan Jansson 1:e vice
ordförande i fastighetsnämnden. I Västerås Strategiska Fastigheter AB är ordföranderollerna
ombytta. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Här kan man tala om maktkoncentration men pilar i sociogram
säger inte allt. Mäktigast är dessa båda inte. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Mesta makten finns hos kommunstyrelsens
ordförande. Anders Teljebäck (S) blev visserligen bara trea på VLT:s maktlista
men när det gäller frågor av betydelse för västeråsarnas vardag är han
mäktigare än både landshövdingen och ABB-chefen. Som ordförande i ägarbolaget
Västerås stadshus AB har han också makten och ansvaret för bolagen och deras
ordföranden. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<i>Texten även publicerad i VLT den 17 januari 2019</i></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<br />Lena Hörngrenhttp://www.blogger.com/profile/00211264560104078921noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3004852604742702460.post-35906809862795573052018-12-17T20:23:00.001+01:002018-12-17T20:23:17.576+01:00Misstag sker men lärdomar måste dras”Jag beklagar, men i alla verksamheter där människor är inblandade blir det ibland fel.” När jag var ansvarig utgivare var detta mitt vanligaste försvar när människor ringde och var arga och/eller ledsna för att tidningen publicerat något som de ansåg vara fel.<br />
<br />
I de flesta fall lät de sig nöjamed en rättelse och en ursäkt. Ibland möttes jag av motargumentet att vi borde se över rutinerna. Då kunde jag bara hålla med. En ansvarskännande chef bör ta fel och misstag på allvar och göra vad man kan för att det inte ska upprepas.<br />
<br />
Publicistiska misstag handlar inte om liv och död men kan ändå få förödande konsekvenser. För dem som drabbas är det en klen tröst att ”ibland blir det fel”. Samma sak för dem som drabbas av fel i sjukvården. Men självklart blir det ibland fel i så en komplicerad verksamhet. Det måste man som patient förstå, men som vårdgivare bekämpa.<br />
<br />
Mycket görs, både nationellt och regionalt. Region Västmanlands <a href="https://regionvastmanland.se/globalassets/regionvastmanland.se/om-regionen/finansiella-rapporter/patientsakerhetsberattelse-2017.pdf" target="_blank">Patientsäkerhetsberättelse för 2017</a> är 113-sidigt dokument som redovisar en mängd åtgärder ochen hel del förbättringar men också tydliggör hur fjärran nollvisionen är.<br />
<br />
För att hantera felen och kompensera de drabbade har landsting och regioner en gemensam <a href="https://lof.se/" target="_blank">patientförsäkring</a>. Förra året gjordes 16 300 anmälningar om vårdskador. 377 kom från Västmanland. 40 procent fick ersättning. Nivåerna varierar. För en ung människa som drabbas av en svår skada kan det handla om miljonbelopp, i andra fall om några tusenlappar.<br />
<br />
När 2018 års statistik offentliggörs kommer jag att vara en siffra i statistiken. Varje år utförs runt 16000 höftledsoperationer i Sverige. För de allra flesta innebär en operation att livskvaliteten höjs, men ibland blir det fel. Fem gånger har min höftledsprotes hoppat ur, vilket är ytterst smärtsamt. Då krävs ambulans, akutvård, nedsövning, ortoped som drar höften i rätt läge och ett dygns sjukhusvård. Som skattebetalare kan jag se att det innebär kostnader för regionen. Som drabbad oroar jag mig mest för att det ska hända en sjätte gång.<br />
<br />
Jag levde länge efter ”ibland blir det fel-principen” och brydde mig inte om att anmäla till Patientförsäkringen. Jag fick heller ingen information från vården om att möjligheten finns. Men eftersom jag tillhör kategorin resursstarka patienter skickade jag in en anmälan strax innan treårsgränsen hade passerats. För att jag ville ha den ersättning jag eventuellt hade rätt till men framför allt för att jag ville misstaget skulle bli synligt.<br />
<br />
Jag fick 10 000 kronor. Det var mitt livs tråkigaste pengar. Var min sveda och värk och all oro inte värd mer? Men vid närmare eftertanke insåg jag att även om jag hade fått mångdubbelt mer hade det känts för lite. Nu har jag förlikat mig vid summan. Även om ersättningsnivåerna internationellt sett är låga är det bra med ett system där man enkelt och utan advokathjälp kan kräva sin rätt.<br />
<br />
Ibland blir det fel. Man kan bara hoppas att vården lär av sina misstag.<br />
<br />
<i>Texten även publicerad i VLT den 12 december 2018</i><br />
<br />Lena Hörngrenhttp://www.blogger.com/profile/00211264560104078921noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3004852604742702460.post-47508264001311508702018-11-14T17:47:00.001+01:002018-11-14T17:47:08.717+01:00Valsedlarna ett hot mot valhemligheten<br />
<div class="MsoNormal">
Jag tror aldrig jag köat så länge i en vallokal som i år. Vi
fick vänta åtminstone tio minuter innan det var dags att lämna röstsedlar och
röstkort till valförrättaren i Stadshuset.<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>Vi småmuttrade lite över detta men egentligen var det ju inget problem. Man
kunde tänka till en gång till, hälsa på grannar och känna sig lite demokratiskt
högtidlig.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
En amerikan som hört om detta muttrande skulle nog betrakta
oss som bortskämda. Ett enkelt, säkert och smidigt valsystem borde vara en
självklarhet i en demokrati. Så är det inte i USA. Frivilligorganisationer som
värnar rösträtten hade på valdagens kväll, enligt <a href="https://www.newyorker.com/news/dispatch/the-national-hotline-for-voter-complaints-has-received-more-than-twenty-thousand-calls-on-election-day?fbclid=IwAR1J6L1i3x1MECOzvbxzkvhdOi9bitRq0FTlz2LYwhce9SfUZXlW4VgwHJ0" target="_blank">The Newyorker,</a> fått in närmare 30 000 fall där
röstandet på olika sätt försvårats. Det handlade om väljare som fått köa
tre-fyra timmar, om trasiga och oanvändbara röstningsmaskiner och om
valförrättare som hindrat människor från att rösta. Problemen växer för varje
val.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Andra försvårande faktorer i det amerikanska systemet är att
valet sker på en vardag och att man i många stater måste registrera sig, vilket
heller inte är lätt.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>I synnerhet inte om
man tillhör någon minoritet eller är fattig. Regelverket tycks på ett
skrämmande vis göra det svårare för dem som redan har det svårt. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Trots alla praktiska svårigheter att rösta blev det ett
rekordhögt valdeltagande i USA i år. De preliminära siffrorna pekade på ett
hälften av de röstberättigade hade röstat, vilket är mycket ett år när det inte
ska väljas president. Ökad samhällelig polarisering tycks ha en positiv effekt
på valdeltagande. Att gå och rösta blir inte bara en röst för den politik man
vill stödja utan också ett sätt att markera ogillande. Ungefär som när normalt
passiva medlemmar i Svenska kyrkan röstade i kyrkovalet för att försvaga
Sverigedemokraterna. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Kanske bidrog polariseringen även till ökat svenskt
valdeltagande i år. 87,2 procent röstade, vilket är mer än i förra valet men en
bra bit från toppnoteringen på 91,8 procent i valet 1976. Det höga svenska
valdeltagandet brukar förklaras med att val hålls på söndagar och att man inte
behöver registrera sig. Den svaga länken är att valsedlarna. <a href="https://www.svt.se/nyheter/val2018/utlandska-valobservatorer-hanteringen-av-valsedlarna-maste-forandras" target="_blank">Internationellavalobservatörer</a> har länge hävdat att valhemligheten, och därmed valets
legitimitet, hotas när vem som helst kan se vilken sedel man tar. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
När regeringen fortfarande var exekutiv la den fram <a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2018/05/starkt-skydd-for-valhemligheten/" target="_blank">ettförslag om att säkra valhemligheten</a> genom att skydda valsedlarna. Det behandlas
nu i riksdagen. De nya reglerna ska gälla från och med 2019 och kan alltså
komma till användning vid ett eventuellt extraval eller om inte annat vid
EU-valet nästa år. Det innebär risk att vi kanske får vänta ännu lite längre
nästa gång, men det kan det vara värt för att skydda demokratins legitimitet. Bara
vi inte hamnar på amerikansk nivå.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<i>Texten även publicerad i VLT den 12 november 2018</i></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<br />Lena Hörngrenhttp://www.blogger.com/profile/00211264560104078921noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3004852604742702460.post-50300123377699251182018-10-12T10:27:00.001+02:002018-10-12T10:27:16.991+02:00Lite mer lika - men var ska pengarna tas?<br />
<div class="MsoNoSpacing">
Alla kommuner är olika. Även landsting och regioner
skiljer sig åt. Men alla medborgare har rätt till samma grundläggande service
oavsett var de bor. För att det ska gå ihop finns det kommunala
utjämningssystemet, en föga känd men viktig del av samhällsbygget.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<br /></div>
<div class="MsoNoSpacing">
Västerås stad och Region Västmanland får nästa år ungefär
en miljard vardera i utjämningsbidrag. Men en ny statlig utredning föreslår en kraftig
minskning om några år: minus 115 miljoner för Västerås och minus 212 för
regionen.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="color: #222222; font-family: "Trebuchet MS",sans-serif; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;">Utjämningssystemet har beskrivits som så
krångligt att de som förstår det inte får flyga i samma plan. Det är en myt,
omhuldad av experter och av de som ogillar systemet. Matematiken är
krånglig men principen är enkel:</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="color: #222222; font-family: "Trebuchet MS",sans-serif; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;">Inkomstutjämning innebär att de som har
skattekraftiga invånare får betala in. Kommuner där invånarna har lägre
inkomster får bidrag.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="color: #222222; font-family: "Trebuchet MS",sans-serif; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;">Kostnadsutjämning innebär att kommuner med
höga kostnader de inte kan påverka, till exempel hög andel gamla, gles
befolkning eller många som behöver socialt stöd, får bidrag, medan de som har
det bättre förspänt får betala. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="color: #222222; font-family: "Trebuchet MS",sans-serif; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;">I inkomstutjämningen pytsar staten in
pengar för att omfördelningen ska fungera, medan kostnadsutjämningen är ett
nollsummespel. Om en kommun får mer får någon annan mindre. En statlig
utredning vill nu förändra kostnadsutjämningen. Förslaget har titeln <i><a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2018/10/sou-201874/" target="_blank">Lite mer lika</a>. </i>Mer pengar ska omfördelas genom att socioekonomiska faktorer
ska väga tyngre och att glesbygden ska få mer. </span><span style="color: #222222; font-family: "Trebuchet MS",sans-serif; font-size: 8.5pt; line-height: 107%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="color: #222222; font-family: "Trebuchet MS",sans-serif; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="color: #222222; font-family: "Trebuchet MS",sans-serif; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;">Som alltid i spel finns vinnare och
förlorare. En västmanländsk version av utredningen skulle kunna heta <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Mycket mindre kvar.</i> Region Västmanland
och Västerås stad förlorar rejält på förslaget.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="color: #222222; font-family: "Trebuchet MS",sans-serif; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="color: #222222; font-family: "Trebuchet MS",sans-serif; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;">Att Västmanland varken är renodlad
glesbygd eller storstad är en förklaring. Västerås missgynnas framför allt
av nya beräkningsregler för individ- och familjeomsorgen. Vilka effekterna blir
återstår att se. Någonstans måste pengarna tas om förslaget blir verklighet,
vilket tidigast lär bli 2021. </span><span style="color: #222222; font-family: "Trebuchet MS",sans-serif; font-size: 8.5pt; line-height: 107%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="color: #222222; font-family: "Trebuchet MS",sans-serif; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="color: #222222; font-family: "Trebuchet MS",sans-serif; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;">Utredarna har haft som ambition att
hitta en rättfärdig och rationell modell, som alla kan acceptera. Men när
modeller blir budgetverklighet blir det politik. Och där är det ju osäkert på
alla nivåer just nu. Ardalan Shekarabi (S) som beställt utredningen sägs vara
nöjd. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="color: #222222; font-family: "Trebuchet MS",sans-serif; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="color: #222222; font-family: "Trebuchet MS",sans-serif; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;">Norrlands kommuner och landsting gläds
åt glesbygdssatsningen. Stockholms läns landsting är tillsammans med
Västmanland de stora förlorarna. Från Stockholm hördes direkt kraftiga
protester. <a href="https://www.vlt.se/artikel/opinion/debatt/irene-svenonius-m-stockholmarna-ska-inte-vara-statens-bankomat" target="_blank">"Stockholmarna ska inte vara statens bankomat."</a> Denise Norström (S) har legat lågt men även om hon inte gillar
förslaget lär hon knappast kroka arm med sin stockholmska kollega Irene
Svenonius (M) i en gemensam protest. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="color: #222222; font-family: "Trebuchet MS",sans-serif; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="color: #222222; font-family: "Trebuchet MS",sans-serif; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;">Stockholms moderater hör till utjämningssystemets
eviga kritiker. De tycker att omfördelningen är regionalpolitik och något som
staten borde betala. Socialdemokrater brukar försvara systemet men Anders
Teljebäck (S) tycker att det här blir för mycket för Västerås. <a href="https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=7058792" target="_blank">"'Vi kan inte bidra på det här viset."<o:p></o:p></a></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="color: #222222; font-family: "Trebuchet MS",sans-serif; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="color: #222222; font-family: "Trebuchet MS",sans-serif; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;">Kommunalt självstyre och att hålla ihop
landet har ett pris. Det blir ohållbart om skillnaderna i livsvillkor blir
alltför stora. Utjämning måste ske, vilket innebär att någon, i detta förslag
stockholmarna och västmanlänningar, måste vara med och betala.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="color: #222222; font-family: "Trebuchet MS",sans-serif; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;">Vare sig de vill eller inte. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="color: #222222; font-family: "Trebuchet MS",sans-serif; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="color: #222222; font-family: "Trebuchet MS",sans-serif; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;"><i>Texten även publicerad i VLT den 8 oktober 2018</i></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<br />Lena Hörngrenhttp://www.blogger.com/profile/00211264560104078921noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3004852604742702460.post-54497172965661483432018-09-12T16:01:00.001+02:002021-07-10T15:22:48.082+02:00Röda Västmanland är inte längre så rött<br />
<div class="MsoNormal">
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-clnWmgAUiKA/W5kdx8BhM6I/AAAAAAAABcg/GfscMzkU5B4oWTi5ZgKcuFaS4bI6heX5ACLcBGAs/s1600/s1994.jpg" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1490" data-original-width="1600" height="298" src="https://1.bp.blogspot.com/-clnWmgAUiKA/W5kdx8BhM6I/AAAAAAAABcg/GfscMzkU5B4oWTi5ZgKcuFaS4bI6heX5ACLcBGAs/s320/s1994.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i>1994 fanns sex socialdemokrater på Västmanlandsbänken </i><br />
<i>i riksdagen varav tre från Västerås. Idag är det tre, ingen </i><br />
<i>från Västerås. Bild från partidistriktets 100-årsbok En<br />kopp kaffe i Folkets hus.</i></td></tr>
</tbody></table>
Första maj i Folkets park i Västerås 1996. Fullt med folk.
Inte som på Erlanders och Palmes tid, men ändå tillräckligt för att det skulle
vara feststämning. Denna dag hade talaren en särskild glans eftersom han var en
bygdens son. Thomas Östros var visserligen född i Malmberget och bosatt i
Uppsala men han var uppvuxen i Västerås. Föräldrarna fanns med långt fram i
tåget och var uppenbart stolta över sonens insatser och över de applåder han
fick från hemmapubliken i ”Röda Västmanland”.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Detta reporterminne dök upp när jag under valnatten följde <a href="https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/R/rike/index.html" target="_blank">de västmanländska valresultaten</a>, som gjorde det tydligt att Röda Västmanland
definitivt är borta.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Ta till exempel Surahammar. Där bevakade jag som nyutbildad
journalist mitt första fullmäktige 1971. Jag var fylld av demokratiskt patos
över att få vara en del av den lokala demokratin. Mötet var över på mindre än en
halvtimme. Inte en fråga diskuterades. Snopen gick jag därifrån med tomt block.
Socialdemokraterna hade egen majoritet och allt klubbades igenom i enlighet med
de beslut som fattades på arbetarekommunens möten. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
I år fick socialdemokraterna 34,5 procent i kommunvalet i
Surahammar. Ett tapp på 3,5 procentenheter. Än sämre gick det i riksdagsvalet,
där tappade man 8,6 procentenheter. Trots en profilerad lokal riksdagsman, Olle
Thorell. Sverigedemokraterna är näst största parti med 21,4 procent kommunalt,
en ökning med nästan 10 procentenheter. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
I Köping finns regerande svenska mästaren i uthålligt kommunstyrelseordförandeskap.
<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Elizabeth Salomonsson (S) har styrt
Köping sedan 1983. Detta, hennes sannolikt sista, val bjöd inte på någon snygg
sorti. Även Köping blev avsevärt mindre rött. Socialdemokraterna tappade 7,8
procentenheter och har nu 36 procent. SD ökade ungefär lika mycket. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Även i Arboga, Hallstahammar Sala och Västerås har den röda
färgen bleknat ytterligare i år. Västmanlands starkaste S-fäste är numera
Fagersta.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>I Skinnskatteberg och Norberg noteras smärre
ökningar. Kungsör är i princip oförändrat.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Landstinget, numera Region Västmanland, har nästan alltid
haft rött styre. Nu är Sverigedemokraterna här, liksom i nästan alla andra
landsting, vågmästare. Denise Norström(S) får nu göra det Anders Teljebäck (S)
i Västerås tvingades till redan förra valet och nu får försöka med igen: Att
söka stöd över blockgränsen. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
En spännande och oviss tid väntar. I Sverige och i det en
gång så röda Västmanland. Ett landskap som idag är lika spräckligt som övriga
landet och med en allt skarpare ton av sverigedemokratiskt gult. För att stoppa
den spridningen krävs nytänkande och <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>en
medveten politik för att återskapa tillit och skapa samhällsstrukturer som
stöttar.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>En bruksanda för en ny tid med
ökad öppenhet för nya idéer och för människor från olika länder. <o:p></o:p><br />
<br />
<i>Texten även publicerad i VLT den 12 september 2018</i></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<br />Lena Hörngrenhttp://www.blogger.com/profile/00211264560104078921noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3004852604742702460.post-55269141604687833522018-08-31T12:05:00.001+02:002018-08-31T12:05:53.877+02:00Nu får vi alla ta på klimatglasögonen<br />
<div class="MsoNormal">
Jag har intellektuellt förstått att vårt levnadssätt inte är
långsiktigt hållbart. Ändå har miljö- och klimatfrågor aldrig engagerat mig.
Det hör till den naturvetenskapligt tekniska delen av verkligheten som jag ända
sedan fysiklektionerna i årskurs sju har förpassat till kategorin ”sådant jag
inte förstår mig på och inte tänker anstränga mig för att begripa”. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Jag har klarat mig hyggligt ändå. I de kretsar jag rört mig
har de flesta varit som jag. Vi suckar över ingenjörstyperna som inte vet
skillnaden mellan Odysseus och Odysséen men skäms inte över att vi inte har ett
hum om de fysikaliska lagar som styr vår vardag. Men någonstans är det ändå
till ingenjörstyperna vi satt vårt hopp när vi med huvudet i sanden tänkt att
det ordnar sig nog med teknikens hjälp.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Denna sommar är vi många som insett att denna strutsattityd
inte är hållbar. Samtidigt som vi njutit av härliga bad och ljuvliga kvällar
har oron funnits där. Det går inte att komma undan tecken på att något är fel. Nyhetsbilder
av brinnande skogar i Hälsingland och Kalifornien. Människor som flyr från
elden i Aten och från översvämningar i Vietnam. Men också i den nära välbekanta
miljön finns tecknen där. Knastrande gräsmattor, slokande syrener och sinande
brunnar talar sitt tydliga språk. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Klimatfrågan är svårgreppad eftersom den är både privat,
politisk och global. Men det är ingen ursäkt för passivitet. Det räcker heller
inte med att peka på sina sopsorteringskärl under diskbänken. Var och en måste
rannsaka sitt levnadssätt och sina vardagliga prioriteringar för att minska
sitt koldioxidavtryck i vardagen. Dags att se över resandet till vardags och på
semestern, maten, plasten, prylarna. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Det
finns mycket man kan göra i sin vardag för att bidra. Miljöorganisationer,
medier och kommuner bistår med tipslistor.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Sommarvädret kommer säkert också att påverka valrörelsen. Vi
som hittills har blundat för frågan kommer att läsa partiprogram med
klimatglasögonen på. Därmed inte sagt att detta val ska bli en folkomröstning
om klimatet. Folkomröstningar tvingar fram enkla polariserade lösningar med
tydliga ja och nej-alternativ, vilket denna fråga lämpar sig sällsynt illa för.
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Detta, om något, är en långsiktig fråga, som kräver
långsiktiga lösningar som inte rivs upp efter ett maktskifte. Det är också en
fråga som kräver modiga politiker som talar klarspråk och visar på lösningar. Nu
har budskapet om att det behövs förändring en chans att nå fram. Inte bara till
den hårda kärnan av aktivister utan också till oss andra. När vi ser oss
omkring i den brunbrända verkligheten inser vi allvaret.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<i>Texten även publicerad i VLT den 15 augusti 2018</i></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<br />Lena Hörngrenhttp://www.blogger.com/profile/00211264560104078921noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3004852604742702460.post-1790052761239665962018-08-31T11:59:00.000+02:002018-08-31T11:59:59.302+02:00Hotet från nazisterna är på allvar nu<br />
<div class="MsoNormal">
Första morgonen i Almedalen. Solen skiner och som vanligt
blir jag glad över det demokratiska myller som möter mig. Fullsatta seminarier
redan halv nio på morgonen, spontana möten mellan människor från olika
verkligheter. Ett generöst delande av kunskaper och erfarenheter, oftast över
kaffekoppar men stundtals även med vinglas i handen. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Flygblads- och tidningsutdelarna är många. Ofta tar jag emot
för att visa min goda vilja och som en vänlig gest mot den som delar ut. Men
den här gången rycker jag tillbaka min hand. Det blågula hjärta från Alternativ
för Sverige som syns på flygbladet är inget jag vill befatta mig med. </div>
<div class="MsoNormal">
De är i
sin fulla rätt att sprida sitt budskap även i Almedalen men det står oss andra
fritt att avvisa dem. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Det är lätt gjort med en broschyr, svårare när de intar
gaturummet genom att sprida sitt budskap med kraftfulla högtalare eller genom
att manifestera sin makt genom att gå i uniformerad tropp på Visbys gator.
Nazister och högerextremister var ett mer påtagligt inslag i år än tidigare, även
om man inte var på plats när de angrep RFSL-aktivister eller Samfundet
Sverige-Israels tält.</div>
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Nazisternas makt och inflytande ligger i att de sprider
rädsla. De utnyttjar sitt våldskapital till max, liksom sin grundlagsfästa
yttrandefrihet. Den kombinationen gör dem till en svårhanterlig kombination för
ett rättssamhälle. En position som de utnyttjar för att sprida sitt
budskap och för att sprida rädsla. Den positionen måste tas ifrån dem. Vi kan
inte längre hoppas att det räcker med att tiga ihjäl nynazistiska aktiviteter
så går det över.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
”Det är allvar nu”, framhöll Annie Lööf i sitt tal i
Almedalen. Hon var inte den enda. Hoten från extremisterna har fått
partiledarna för de etablerade partierna att tala för demokratin med retorisk
glöd som ofta saknats. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Orden är välkomna och viktiga. Men antagligen räcker det
inte. Det behövs också skärpt lagstiftning så att rättsstaten kan försvara sig
mot den som vill den ont. Det är allt annat än enkelt eftersom ingen vill
urholka yttrandefriheten. Däremot borde det vara enkelt för partierna att enas
kring att utreda hur detta skulle kunna gå till.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
I väntan på det får vi andra kämpa emot i vardagen så att
inte rädslan får övertaget. Säga ifrån när vi möter extrema åsikter. Vända nazisterna
ryggen när de visar sin makt i det offentliga rummet. Visa att vi tillsammans
ska bekämpa deras världsbild. Det är nog faktiskt allvar nu och inte vill man
behöva säga till barnbarnen att man inget gjorde.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<o:p><i>Texten även publicerad i VLT den</i> <i>10 juli 2018</i></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<br />Lena Hörngrenhttp://www.blogger.com/profile/00211264560104078921noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3004852604742702460.post-31970026811972084122018-06-18T10:22:00.000+02:002018-06-18T10:22:45.029+02:00Orwells språkråd högaktuella i valrörelsen<br />
<div class="MsoNormal">
I mitt skrivande liv har jag haft stor nytta av råd
formulerade av den engelske författaren George Orwell. En lapp vid skrivbordet har
påmint mig om att undvika slitna metaforer, utländska låneord, långa ord och
passiv ordföljd. Jag uppmanades också att stryka varje ord som gick att stryka.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
På den ursprungliga kopian fanns en källhänvisning: <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Politics and the English Language</i>. En
skrift som i fjol plötsligt dök upp i svensk översättning utgiven av <a href="https://timbro.se/forlag/politik-och-det-engelska-spraket-darfor-skriver-jag/" target="_blank">Timbro</a>., översättare: Roland Poirier Martinsson. Det visade sig vara en liten essä från 1946, som inte bara hade historiskt
intresse. Orwells kritik mot bristen på precision i det politiska språket
gäller i hög grad även den svenska valrörelsen 2018:</div>
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Döende metaforer. </b>En
välformulerad nyfunnen språklig bild kan lyfta och tydliggöra ett budskap. Men
effekten blir den motsatta om metaforen används om och om igen trots att den
”tappat all suggestiv kraft och enbart används för att de räddar människor
undan besväret att själva hitta på fraser”. Nollvision är ett sådant ord, som dyker
upp för att markera att något är svårt och viktigt och att förändring är önskvärd.
Har bland annat använts för dödolyckor i trafiken och för självmord. Senast
använt i samband med presentationen av Västerås satsning på bättre skolresultat.
Som kanske hellre borde kallas Västerås förhoppning om bättre skolresultat
eftersom det inte framgår hur detta ska uppnås.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Verbalt falska
svulster. </b>För att det ska låta lite mer handlingskraftig använder man inte
ett verb rakt av utan hänger på ett substantiv eller adjektiv. Till exempel ”vidta
åtgärd, tjäna syftet, spela en ledande roll”. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Pretentiösa
uttryckssätt. </b>Används, enligt Orwell, för att ”få enkla påståenden att
synas märkvärdiga och ge en känsla av vetenskaplig opartiskhet åt partiska
omdömen”. Hävda med bestämdhet att det finns som forskning som visar att… Fyll
på med den tes du vill driva. Nyligen använt av Jimmie Åkesson (SD) om riskerna
för barn att växa upp med samkönade föräldrar.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Meningslösa ord. </b>Här
syftar Orwell på ord som tömts på sitt innehåll så att de till slut kan betyda
vad som helst, som demokrati, socialism, frihet med flera. Ordet fascism använder
Orwell som exempel eftersom det kommit att referera till något ”allmänt icke
önskvärt”. Sannolikt hade han tyckt sig få denna tes stärkt om han kunnat följa
debatten om Sverigedemokraternas fascistiska rötter.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
George Orwell föreslår att de utslitna och oanvändbara politiska
fraserna ska förpassas till den soptipp där de hör hemma. Det är bara att
instämma så här 72 år senare och hoppas på en valrörelse präglad av de raka,
tydliga, från hjärtat kända orden som förmedlar engagemang och vilja.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<i>Texten även publicerad i VLT den 11 juni</i></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<br />Lena Hörngrenhttp://www.blogger.com/profile/00211264560104078921noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3004852604742702460.post-24205952577170981972018-06-18T10:15:00.001+02:002018-06-18T10:15:44.963+02:00Dags att tala klarspråk om välfärden<section class="body" itemprop="articleBody" style="box-sizing: border-box;"><div class="body" style="box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "PT Serif Web Regular", "Helvetica Neue", Helvetica, Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 17px; line-height: 1.7em; margin-bottom: 20px; padding: 0px; text-rendering: optimizeLegibility;">
De första 40-talisterna firade sina 70-årsdagar 2010. Kanske var det därför som det då blev en boom av rapporter om välfärdens långsiktiga finansiering. Frågan var visserligen allt annat än ny men dittills hade det känts som om det hade funnits gott om tid att hitta på något sätt att fylla välfärdsgapet mellan hur mycket välfärd människor förväntade sig och hur mycket pengarna skulle räcka till.</div>
<div class="body" style="box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "PT Serif Web Regular", "Helvetica Neue", Helvetica, Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 17px; line-height: 1.7em; margin-bottom: 20px; padding: 0px; text-rendering: optimizeLegibility;">
”Framtidens utmaningar måste mötas i dag. Ju senare politikerna agerar, desto färre alternativ”, framhöll den tunga kommissionen, där tankesmedjorna <a href="https://timbro.se/" target="_blank">Timbro</a> och <a href="http://www.arenagruppen.se/" target="_blank">Arena Idé </a>samlat folk från båda blocken för att tänka till.</div>
<div class="body" style="box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "PT Serif Web Regular", "Helvetica Neue", Helvetica, Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 17px; line-height: 1.7em; margin-bottom: 20px; padding: 0px; text-rendering: optimizeLegibility;">
<span style="box-sizing: border-box; font-family: "PT Serif Web Bold", "Helvetica Neue", Helvetica, Helvetica, Arial, sans-serif; line-height: inherit;">En annan blocköverskridande </span>grupp var tillsatt av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Socialdemokraterna representerades där av Åke Hillman från Västerås. De räknade fram att kommunalskatten skulle behöva höjas med 13 kronor fram till 2035 för att klara välfärden. Förutsatt att inget gjordes vilket givetvis var nödvändigt.</div>
<div class="body" style="box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "PT Serif Web Regular", "Helvetica Neue", Helvetica, Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 17px; line-height: 1.7em; margin-bottom: 20px; padding: 0px; text-rendering: optimizeLegibility;">
”En intressant fråga är vad det blir för skillnad med medvetna beslut idag med bäring på framtiden, kontra kortsiktiga beslut om åtgärder efter hand”, skrev SKL-gruppen i sitt slutord. En fråga som kvarstår och är snarast mer intressant idag.</div>
<div class="body" style="box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "PT Serif Web Regular", "Helvetica Neue", Helvetica, Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 17px; line-height: 1.7em; margin-bottom: 20px; padding: 0px; text-rendering: optimizeLegibility;">
Åtta år har gått sedan dessa båda rapporter publicerades. De har fått flera efterföljare med ungefär samma budskap, men några medvetna långsiktiga beslut har vi inte sett. Nu stundar en valrörelse och då lär det inte knystas om detta. Lika lite som det gjordes 2010 och 2014.</div>
<div class="body" style="box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "PT Serif Web Regular", "Helvetica Neue", Helvetica, Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 17px; line-height: 1.7em; margin-bottom: 20px; padding: 0px; text-rendering: optimizeLegibility;">
<span style="box-sizing: border-box; font-family: "PT Serif Web Bold", "Helvetica Neue", Helvetica, Helvetica, Arial, sans-serif; line-height: inherit;">Men det går inte att komma undan.</span> De demografiska kurvornas kraft är obeveklig. Den stora 40-talistgruppen finns där och kommer att kräva allt mer vård och omsorg. Deras barnbarn utgör en annan topp på kurvan och kräver samtidigt mycket av samhällets resurser.</div>
<div class="body" style="box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "PT Serif Web Regular", "Helvetica Neue", Helvetica, Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 17px; line-height: 1.7em; margin-bottom: 20px; padding: 0px; text-rendering: optimizeLegibility;">
I åldersgrupperna däremellan är det glest, vilket är ett dubbelt problem. Dels är det få som betalar skatt, dels är det svårt att rekrytera till välfärdsjobben. Visserligen har det blivit ett tillskott av folk i arbetsför ålder genom flyktinginvandringen, Men så många i den gruppen står så långt ifrån arbetsmarknaden att invandringen, enligt <a href="https://skl.se/ekonomijuridikstatistik/ekonomi/ekonomirapporten.7150.html" target="_blank">SKL:s senaste ekonomirapport</a>, på kort sikt snarare leder till att sysselsättningsgraden minskar.</div>
<div class="body" style="box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "PT Serif Web Regular", "Helvetica Neue", Helvetica, Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 17px; line-height: 1.7em; margin-bottom: 20px; padding: 0px; text-rendering: optimizeLegibility;">
<span style="box-sizing: border-box; font-family: "PT Serif Web Bold", "Helvetica Neue", Helvetica, Helvetica, Arial, sans-serif; line-height: inherit;">Det här går inte ihop</span> och det finns inga enkla lösningar. Dessutom börjar det bli ont tid om man vill göra något för att minska gapet. Ett första steg vore att politikerna börjar tala klarspråk och inte låtsas som att den ljusnande framtid är vår och att vi kan glida fram på elcyklar och puttra i motorbåtar, som subventionerats av skattepengar.</div>
<div class="body" style="box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "PT Serif Web Regular", "Helvetica Neue", Helvetica, Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 17px; line-height: 1.7em; margin-bottom: 20px; padding: 0px; text-rendering: optimizeLegibility;">
Om välfärdens kärna murknar riskerar vi en framtid med växande ojämlikhet där de som kan köper sig extratjänster. Den dagen det sker kan ingen säga att man inget visste. Varningar har inte saknats.</div>
<div class="body" style="box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "PT Serif Web Regular", "Helvetica Neue", Helvetica, Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 17px; line-height: 1.7em; margin-bottom: 20px; padding: 0px; text-rendering: optimizeLegibility;">
<i>Texten även publicerad i VLT den 4 maj 2018</i></div>
<div class="body" style="box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "PT Serif Web Regular", "Helvetica Neue", Helvetica, Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 17px; line-height: 1.7em; margin-bottom: 20px; padding: 0px; text-rendering: optimizeLegibility;">
<br /></div>
<div class="body" style="box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "PT Serif Web Regular", "Helvetica Neue", Helvetica, Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 17px; line-height: 1.7em; margin-bottom: 20px; padding: 0px; text-rendering: optimizeLegibility;">
</div>
<div class="show-for-large-up padding-bottom-medium ad-wrapper" style="box-sizing: border-box; display: inherit !important; margin: 0px; padding: 0px 0px 20px;">
<div class="ad-placement smartclip" id="smartclip_container" style="box-sizing: border-box; margin: 0px; overflow: hidden; padding: 0px;">
</div>
</div>
</section><div class="meta-actions meta-actions-footer" style="box-sizing: border-box; margin: 15px 0px; padding: 0px;">
<div class="social-media-actions" style="box-sizing: border-box; margin: 0px; padding: 0px;">
<a class="share twitter" data-id="582fa55a-99da-4fa3-87bb-9e2eeb010702" data-pelican="{"type":"clickOnce","name":"Clicked on twitter-share"}" href="https://twitter.com/intent/tweet?text=Lena%20H%C3%B6rngren:%20Dags%20f%C3%B6r%20klarspr%C3%A5k%20om%20framtida%20v%C3%A4lf%C3%A4rdskris&url=https://www.vlt.se/artikel/opinion/ledare/lena-horngren-dags-for-klarsprak-om-framtida-valfardskris" rel="external" scribe_scanned="true" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; box-sizing: border-box; color: #02b3ee; line-height: inherit; padding: 0px 2px; text-decoration-line: none; transition: all 200ms ease;" target="_blank" title="Dela på Twitter"><div class="article-social-icon" style="box-sizing: border-box; display: inline-block; font-size: 38px; margin: 0px; padding: 0px;">
<span class="m-icon-twitter" style="-webkit-font-smoothing: antialiased; box-sizing: border-box; font-family: icomoon; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; line-height: 1; speak: none;"></span></div>
</a><a class="share facebook" data-id="582fa55a-99da-4fa3-87bb-9e2eeb010702" data-pelican="{"type":"clickOnce","name":"Clicked on facebook-share"}" href="http://www.facebook.com/sharer.php?p%5Bsummary%5D=Demografiska+kurvor+%C3%A4r+obevekligaDe+f%C3%B6rsta+40-talisterna+firade+sina+70-%C3%A5rsdagar+2010.+Kanske+var+det+d%C3%A4rf%C3%B6r+som+det+d%C3%A5+blev+en+boom+av+rapporter+om+v%C3%A4lf%C3%A4rdens+l%C3%A5ngsiktiga+finansiering.+Fr%C3%A5gan+var...&p%5Btitle%5D=Lena%2520H%25C3%25B6rngren%3A%2520Dags%2520f%25C3%25B6r%2520klarspr%25C3%25A5k%2520om%2520framtida%2520v%25C3%25A4lf%25C3%25A4rdskris&p%5Burl%5D=https%3A%2F%2Fwww.vlt.se%2Fartikel%2Fopinion%2Fledare%2Flena-horngren-dags-for-klarsprak-om-framtida-valfardskris&s=100&t=Lena%2520H%25C3%25B6rngren%3A%2520Dags%2520f%25C3%25B6r%2520klarspr%25C3%25A5k%2520om%2520framtida%2520v%25C3%25A4lf%25C3%25A4rdskris&u=https%3A%2F%2Fwww.vlt.se%2Fartikel%2Fopinion%2Fledare%2Flena-horngren-dags-for-klarsprak-om-framtida-valfardskris" rel="external" scribe_scanned="true" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; box-sizing: border-box; color: #2a5f9d; line-height: inherit; padding: 0px 2px; text-decoration-line: none; transition: all 200ms ease;" target="_blank" title="Dela på Facebook"><span style="background-color: white; font-family: pt_sansregular, "Helvetica Neue", Helvetica, Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 16px;"></span><div class="article-social-icon" style="background-color: white; box-sizing: border-box; display: inline-block; font-family: pt_sansregular, "Helvetica Neue", Helvetica, Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 38px; margin: 0px; padding: 0px;">
</div>
</a></div>
</div>
Lena Hörngrenhttp://www.blogger.com/profile/00211264560104078921noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3004852604742702460.post-28780213046226686322018-04-01T21:49:00.001+02:002018-04-01T21:49:47.694+02:00Västerås kan idag inte kallas en skolstad<br />
<div class="MsoNormal">
Stadens styrande talar i högtidliga sammanhang gärna om
Västerås som ”skolstaden” och nickar högaktningsfullt mot Rudbeckiusstatyn. Idag
finns inget fog för det epitetet. Faktum är att Västerås är en av landets
sämsta skolkommuner. Som västeråsare skäms jag när jag ser skolstatistik som visar
på bottenplaceringar för en stad som haft en tradition av att sträva mot
utjämning och därför prioriterat skolan.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Ett exempel: Branschorganisationen Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL) gör regelbundet <a href="https://skl.se/tjanster/merfranskl/oppnajamforelser/grundskola.761.html" target="_blank">Öppna jämförelser</a> för kommunala verksamheter.
Dessa presenteras sedan i form av tabeller i kommun-och landstingsdatabasen <a href="https://www.kolada.se/?_p=link&tab_id=84173" target="_blank">Kolada</a> där de som tillhör de bästa 25
procenten får grönt, de sämsta rött och de däremellan neutralt gult.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://3.bp.blogspot.com/-rgdBkJvkRzY/WsE1d5W2a_I/AAAAAAAABZA/DRxNABcwdJYuRDOIK3lqbR9hLp8e0CuqACLcBGAs/s1600/kolada%2Bv%25C3%25A4ster%25C3%25A5s.png" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1200" height="320" src="https://3.bp.blogspot.com/-rgdBkJvkRzY/WsE1d5W2a_I/AAAAAAAABZA/DRxNABcwdJYuRDOIK3lqbR9hLp8e0CuqACLcBGAs/s320/kolada%2Bv%25C3%25A4ster%25C3%25A5s.png" width="240" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Bilden av Västerås från kommundatabasen Kolada.<br />Rött betyder att man tillhör den sämsta fjärdedelen.<br /></td></tr>
</tbody></table>
I Västerås tabell för grundskolan 2014-2017 finns inte en
grön plätt. Däremot lyser det alarmerande rött för många av jämförelsetalen och
de röda rutorna har blivit fler för varje år. Om man ser till den sammanvägda
rankningen har Västerås legat på den nedre halvan, sedan 2015. I fjol var man
på plats 234 av 290.<o:p></o:p><br />
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Lärarförbundet rankar också skolor utifrån delvis andra
kriterier än SKL. I deras bedömningar av <a href="https://www.lararforbundet.se/artikelsidor/basta-skolkommun-2017/" target="_blank">Bästa skolkommun</a> ingår exempelvis också löneläge och andelen
sjukskrivna lärare. Det gör inte att Västerås hamnar i bättre dager, tvärtom.
Här hamnar Västerås på plats 259 av 290. Men kanske finns här också en viktig
förklaring till Västerås dåliga placering. Västerås satsar mindre per elev i
förskola och grundskola än nästan alla andra kommuner, plats 272 av 290 för kriteriet resurser.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Vilka konsekvenser detta får i vardagen kan man ana när man
läser <a href="https://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn--granskning/" target="_blank">Skolinspektionens</a> rapporter från de granskningar de under året gjort i
Västeråsskolor. Under mars kritiseras tio kommunala skolor, varav två
gymnasieskolor. Bakom de byråkratiska formuleringarna anar man en vardag av
otrygghet, kränkningar, stök och brister att följa upp elever som inte når
målen.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Den svenska skolan är kommunal och bör, som jag ser det, så
förbli. Men kommunpolitikerna måste ta sitt ansvar. Det måste till mer resurser
och ett systematiskt arbete för att få upp resultaten. I den kommande
valrörelsen bör huvudfrågan vara hur resultat och arbetsmiljö kan förbättras så
att Västerås åter med fog kan kalla sig skolstaden.<o:p></o:p><br />
<br />
<i>Texten även publicerad i VLT den 31 mars 2018</i></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<br />Lena Hörngrenhttp://www.blogger.com/profile/00211264560104078921noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3004852604742702460.post-56283986939754360402018-03-22T14:52:00.002+01:002018-03-22T15:05:54.980+01:00Valstugornas tid snart förbi<span style="background-color: white; color: #333333; font-family: "georgia" , serif;">Ibland känns det som om valrörelsen pågått sedan Sara Skyttedal (KD) skålade i champagne på Aros Congress Center och decemberöverenskommelsen sprack. Riktigt så är det väl inte, men klart är att denna mandatperiod inte liknar någon annan i svensk politik. En inte alltför djärv hypotes är att även årets valrörelse blir annorlunda. Hur är svårare att sia om.</span><br />
<span style="background-color: white; color: #333333; font-family: georgia, serif;"><br /></span>
<span style="background-color: white; color: #333333; font-family: georgia, serif;">Vanliga teorier är att det blir den smutsigaste valrörelse vi upplevt och att blir den mest digitala samt att det ena leder till det andra. Anonymiteten på sociala medier gör att människor tycker sig kunna kasta ur sig sådant de aldrig skulle yttra ansikte mot ansikte. </span><br />
<span style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "pt_sansbold" , "helvetica neue" , "helvetica" , "helvetica" , "arial" , sans-serif; line-height: inherit;"><br /></span>
<span style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "pt_sansbold" , "helvetica neue" , "helvetica" , "helvetica" , "arial" , sans-serif; line-height: inherit;">Inte minst gäller</span><span style="background-color: white; color: #333333; font-family: georgia, serif;"> det Twitter, men valet avgörs inte på Twitter. Där finns bara 8 procent av svenskarna. De som dominerar på Twitter är en liten kärna är politiker, journalister, statsvetare och andra opinionsbildare som förstärker varandra genom gillanden och ogillanden, följningar och avföljningar.</span><span style="background-color: white; color: #333333; font-family: georgia, serif;">De flesta väljare bryr sig inte. I den mån man noterar vad som händer på Twitter är det för att det rapporteras i traditionella medier.</span><br />
<span style="background-color: white; color: #333333; font-family: georgia, serif;"><br /></span>
<span style="background-color: white; color: #333333; font-family: georgia, serif;">Själv håller jag koll men känner mig ungefär som när jag tillsammans med de andra i taffliga gänget stod på skolgården och kollade in de coolare typerna och hur de positionerade sig. Ibland pep man till och kunde i lyckliga stunder få en blick från någon av de coola. Att jämföra med att idag få en uppåtriktad tumme från någon med femsiffrigt antal följare.</span><br />
<span style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "pt_sansbold" , "helvetica neue" , "helvetica" , "helvetica" , "arial" , sans-serif; line-height: inherit;"><br /></span>
<span style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "pt_sansbold" , "helvetica neue" , "helvetica" , "helvetica" , "arial" , sans-serif; line-height: inherit;">Vill man nå många</span><span style="background-color: white; color: #333333; font-family: georgia, serif;"> via sociala medier är det Facebook som gäller. Där finns 62 procent av svenskarna någon gång varje vecka. Det var Sverigedemokraterna snabbast på att inse. Enligt en sammanställning som Dagens Nyheter gjort uppnådde SD nästan 1,7 miljoner interaktioner, vilket är nästan lika mycket som övriga riksdagspartier tillsammans.</span><br />
<span style="background-color: white; color: #333333; font-family: georgia, serif;"><br /></span>
<span style="background-color: white; color: #333333; font-family: georgia, serif;">Riksdagsman Olle Thorell (S) från Surahammar har bestämt sig för att göra sitt för att bryta SD:s dominans. Varje dag lägger han ut en två minuters video där han redogör för sin och partiets ståndpunkt. Det är inte dagsaktuella frågor och hans åsikter överraskar knappast någon men han kan komma upp i över 5000 visningar. </span><br />
<span style="background-color: white; color: #333333; font-family: georgia, serif;">Det skulle krävas många torgmöten för att nå lika många. Deras tid är förbi. Frågan är hur det går med valstugorna.</span><br />
<span style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "pt_sansbold" , "helvetica neue" , "helvetica" , "helvetica" , "arial" , sans-serif; line-height: inherit;"><br /></span>
<span style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "pt_sansbold" , "helvetica neue" , "helvetica" , "helvetica" , "arial" , sans-serif; line-height: inherit;">I år kommer de att resas </span><span style="background-color: white; color: #333333; font-family: georgia, serif;">som vanligt och de trogna partiarbetarna stå där i sina jackor. Så länge de andra partierna finns där vågar ingen avstå. Jag kommer att sakna stugorna när de försvinner. </span><span style="background-color: white; color: #333333; font-family: georgia, serif;">Den dagen det sker kommer jag att starta den partipolitiskt obundna organisationen ”Rör inte min valstuga”. På programmet står att kämpa för att denna demokratiska institution ska bevaras eftersom den utgör en mötespunkt mellan väljare och valda och en påtaglig påminnelse i stadsmiljön om att det snart är val.</span><br />
<span style="background-color: white; color: #333333; font-family: georgia, serif;"><br /></span>
<span style="background-color: white; color: #333333; font-family: georgia, serif;">Fast vid närmare eftertanke blir det nog ingen organisation. Det känns lite omodernt, men kanske en Facebookgrupp.</span><br />
<div class="body" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: Georgia, serif; line-height: 1.7em; margin-bottom: 20px; padding: 0px; text-rendering: optimizeLegibility;">
<i>Texten även publicerad i VLT den 19 mars 2018</i></div>
<div class="body" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: Georgia, serif; line-height: 1.7em; margin-bottom: 20px; padding: 0px; text-rendering: optimizeLegibility;">
<i><br /></i></div>
Lena Hörngrenhttp://www.blogger.com/profile/00211264560104078921noreply@blogger.com0