Alla kommuner är olika. Även landsting och regioner
skiljer sig åt. Men alla medborgare har rätt till samma grundläggande service
oavsett var de bor. För att det ska gå ihop finns det kommunala
utjämningssystemet, en föga känd men viktig del av samhällsbygget.
Västerås stad och Region Västmanland får nästa år ungefär
en miljard vardera i utjämningsbidrag. Men en ny statlig utredning föreslår en kraftig
minskning om några år: minus 115 miljoner för Västerås och minus 212 för
regionen.
Utjämningssystemet har beskrivits som så
krångligt att de som förstår det inte får flyga i samma plan. Det är en myt,
omhuldad av experter och av de som ogillar systemet. Matematiken är
krånglig men principen är enkel:
Inkomstutjämning innebär att de som har
skattekraftiga invånare får betala in. Kommuner där invånarna har lägre
inkomster får bidrag.
Kostnadsutjämning innebär att kommuner med
höga kostnader de inte kan påverka, till exempel hög andel gamla, gles
befolkning eller många som behöver socialt stöd, får bidrag, medan de som har
det bättre förspänt får betala.
I inkomstutjämningen pytsar staten in
pengar för att omfördelningen ska fungera, medan kostnadsutjämningen är ett
nollsummespel. Om en kommun får mer får någon annan mindre. En statlig
utredning vill nu förändra kostnadsutjämningen. Förslaget har titeln Lite mer lika. Mer pengar ska omfördelas genom att socioekonomiska faktorer
ska väga tyngre och att glesbygden ska få mer.
Som alltid i spel finns vinnare och
förlorare. En västmanländsk version av utredningen skulle kunna heta Mycket mindre kvar. Region Västmanland
och Västerås stad förlorar rejält på förslaget.
Att Västmanland varken är renodlad
glesbygd eller storstad är en förklaring. Västerås missgynnas framför allt
av nya beräkningsregler för individ- och familjeomsorgen. Vilka effekterna blir
återstår att se. Någonstans måste pengarna tas om förslaget blir verklighet,
vilket tidigast lär bli 2021.
Utredarna har haft som ambition att
hitta en rättfärdig och rationell modell, som alla kan acceptera. Men när
modeller blir budgetverklighet blir det politik. Och där är det ju osäkert på
alla nivåer just nu. Ardalan Shekarabi (S) som beställt utredningen sägs vara
nöjd.
Norrlands kommuner och landsting gläds
åt glesbygdssatsningen. Stockholms läns landsting är tillsammans med
Västmanland de stora förlorarna. Från Stockholm hördes direkt kraftiga
protester. "Stockholmarna ska inte vara statens bankomat." Denise Norström (S) har legat lågt men även om hon inte gillar
förslaget lär hon knappast kroka arm med sin stockholmska kollega Irene
Svenonius (M) i en gemensam protest.
Stockholms moderater hör till utjämningssystemets
eviga kritiker. De tycker att omfördelningen är regionalpolitik och något som
staten borde betala. Socialdemokrater brukar försvara systemet men Anders
Teljebäck (S) tycker att det här blir för mycket för Västerås. "'Vi kan inte bidra på det här viset."
Kommunalt självstyre och att hålla ihop
landet har ett pris. Det blir ohållbart om skillnaderna i livsvillkor blir
alltför stora. Utjämning måste ske, vilket innebär att någon, i detta förslag
stockholmarna och västmanlänningar, måste vara med och betala.
Vare sig de vill eller inte.
Texten även publicerad i VLT den 8 oktober 2018
