Hur stora olikheter klarar kommunerna?

Det som gör det så intressant med kommuner är att de är så olika. Trots att de har ett gemensamt uppdrag och hyggligt lika förutsättningar tack vare skatteutjämningssystemet som jämnar ut skillnader mellan intäkter och kostnader. Egentligen är ju själva vitsen med kommuner att de ska vara olika. Att var och en ska ha rätt att hitta de bästa lösningarna för den egna befolkningen inom de ramar som den nationella lagstiftningen ger.

SEB:s välfärdsekonom Jens Magnusson
vill få igång diskussion om kommunernas
allt tyngre försörjningsbörda.

Frågan är dock hur mycket olikhet systemet kan hantera. SEB:s välfärdsekonom Jens Magnusson visade på DN Debatt igår hur olika försörjningsbörda landets kommuner kommer att ha fram till år 2040. Solna och Sundbyberg har då som nu en försörjningsbörda på 2,0, vilket innebär att varje arbetande ska försörja sig själv och ytterligare en person.

Snittet för hela landet är 2,3, men redan idag finns det avfolkningskommuner som ligger på 2,5. Om 20 år kommer även idag välmående kommuner som Danderyd, Vellinge och Helsingborg ligga på den nivån. Tolv kommuner kommer att ha en försörjningsbörda på 3,0, vilket innebär att man har mindre än tre av tio i arbete. Orsaken till skillnaderna är att varken de äldre eller jobben är jämt fördelade över landet.

Detta är sannerligen inte första gången som konsekvenserna av den ökade andelen äldre för välfärdens finansiering påpekas. I fjol kom SKL:suppmärksammade rapport Framtidens utmaning och den tvärpolitiska Timbro/Arena-rapporten Vi har råd med framtiden. Det nya är att siffrorna brutits ner på kommunnivå. Men detta är inget som kan lösas på kommunnivå. Det krävs ett nationellt samlat grepp. Det krävs debatt och det krävs nytänkande. Framför allt krävs politiska initiativ för att hitta långsiktiga lösningar som överlever ett eller flera regeringsskiften.

Länge sas det när den här frågan kom upp att ”det börjar bli bråttom”. Det stadiet är förbi. Nu är det bråttom. Det politiska läget är dock inte direkt sådant att det finns förutsättningar för att träffa långsiktiga överenskommelser. Det är bekymmersamt.