Avhoppen inget demokratiproblem

400 ledamöter som i september valdes till kommunfullmäktige har redan lämnat sina uppdrag, rapporterade Ekot förra veckan. Om trenden från förra mandatperioden håller i sig kommer nästan var sjätte att ha hoppat av innan nästa val. Eftersom det är de som går med dunder och brak som märks beskrivs detta ofta som ett demokratiproblem orsakat av gubbvälde, toppstyre och bristande interndemokrati i partierna.

Omslaget är klart, arbetet med texten
pågår

Det är en missvisande verklighetsbild. Oftast är det privata skäl, som flytt och jobb som gör att förtroendevalda hoppar av, skriver forskarna Gissur Ó Erlingsson och Richard Öhrvall vid Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet på bloggen Emils tankar. Fyra av fem avhoppare tycker att tiden i kommunpolitiken var positiv. Hälften kan tänka sig att återvända till politiken.

Men även om avhoppen inte är ett tecken på att demokratins hälsotillstånd sviktar tycker de ändå att det är viktigt att minimera avhoppen. Ett skäl är att det är svårt att värva folk till politiska uppdrag idag. Partierna måste därför värna om de man lyckats rekrytera. Ett annat skäl ar att avhoppen är störst i de grupper som redan är underrepresenterade, det vill säga unga, kvinnor och utrikes födda.

Deras slutsats är att det politiska arbetet måste anpassas bättre till människors verklighet. Inte minst gäller det mötesformerna, där de tycker att man borde kunna ta ny teknik till hjälp. De tycker också att den positiva bilden av vad det innebär att jobba politiskt borde lyftas fram.

Jag håller med. Att lyfta fram den delen av det politiska arbetet är ett syftena med boken Grattis du är förtroendevald som jag jobbar med just nu. Om allt går vägen finns den att köpa i maj.