Möjigheternas generation?

Omslaget till rapporten om ungdomsarbets-
löshet som presenterats i veckan.

”Låt oss omvandla den Förlorade generationen till Möjligheternas generation!” Så löd slutklämmen på EU-parlamentets rätt bekymrade betänkande om ungdomars arbetsmarknad från juni i fjol. Denna slutkläm gav mig rubriken till den rapport om ungdomsarbetslöshet jag skrivit för SKL, även om jag har låter Möjligheternas generation följas av ett frågetecken.

I ett Europa präglat av efterdyningarna av finanskrisen, av skuldsanering och eurokris är det en tuff verklighet som möter de unga som kommer ut på arbetsmarknaden. Dock talar demografin till deras fördel. Alla Europas länder står inför ett läge där arbetskraftsbrist hotar. Det inte säkert att de unga arbetslösa direkt passar in i de hål som blir efter 40-talisterna. Inte heller är det säkert att ungdomarna är villiga att gå in och ta de jobb som blir lediga.

Idag är mer än var femte EU-medborgare under 25 år är utan jobb. Inget land är förskonat, men problemets storlek varierar. Spanien, Estland och Litauen ligger högst. Sverige ligger högt, även om statistiken ofta ifrågasätts. Danmark, Nederländerna och Österrike hör till dem som ligger lägst. Dessa tre länder har jag tittat närmare på för att se vad de gör som vi kan lära av.

Slutsatsen är att utbildning är nyckelfaktorn. I första hand gäller det att se till att ungdomarna får fullständiga gymnasiebetyg. Lyckas de inte med det får dörren inte vara stängd utan det måste finnas nya chanser att skaffa sig den utbildning, som dagens och i än högre grad framtidens jobb kräver. Snabba insatser för unga arbetslösa och bättre samverkan kring dem som riskerar hamna utanför är också nödvändigt för att dagens unga ska ha chansen att bli Möjligheternas generation.

Hela rapporten, som presenterats vid SKL:s nyligen avslutade näringslivs- och arbetsmarknadsdagar, kan läsas här.