Veckan när namnet Tranås spreds över världen

Det här var veckan när den internationella terrorismen på allvar kom till Sverige. Även om vi förskonades från de konsekvenser självmordsbombaren sannolikt avsett. Det var veckan när snö och kyla fortsatte att ställa till problem i trafiken. Veckans ifrågasatta partiledare var Lars Ohly, som dock inte lyssnar på Stig Henrikssons avgångskrav utan säger sig vilja vara kvar till 2014. Det var också veckan när handbollsdamerna gladde de idrottsintresserade och riksbanken höjde räntan.


Tranås och Luton i mediernas centrum

Bilden av Tranås om kommunen själv får välja, den som spritts över
världen denna vecka är en annan.

Att komma på kartan är något varje kommun strävar efter. När det sker är det dock sällan av de skäl man hoppats på. Två kommuner som hamnat på den mediala kartan efter själlvmordsbomben på Drottninggatan är småländska Tranås och brittiska Luton. På båda ställena har journalister stått utanför tomma hus, pratat med oförstående grannar och försökt förklara det ofattbara. Luton har mer vana av att förknippas med terrorism än Tranås. Sydsvenskan har varit där och bland annat träffat Sarah Allen, som är ansvarig för ”sammanhållning” och ”det inkluderande” i kommunen. I det arbetet ingår den  kampanjen ”Luton in Harmony”. Kampanjen uppmanar invånarna att bli vänner med människor med andra bakgrunder och att förstå deras värderingar. ”Visst tycker vissa att vi indoktrinerar folk. Men vad är det för fel på att vilja lära sig andras värderingar? Man behöver inte acceptera dem”, säger Sarah Allen.

Lokalbefolkningen känner inte igen sig
Malmö har efter skjutningarna också fått mycket oönskad publicitet. Medier från hela världen har kommit för att söka svar på frågor om främlingsfientligheten i Sverige. Eftersom journalister gärna intervjuar journalister har det inneburit många intervjuer för Sydsvenskans chefredaktör Daniel Sandström. Senast var det ett team från Barcelona som cyklade ut till Sydsvenskans höghus på hotellets lånecyklar i snöovädret, berättar Medievärlden. De bilder tillresta journalister har förmedelat har inte alltid känts igen av malmöborna själva, oavsett om journalisterna kommit från Stockholm eller Barcelona. Detta har gett anledning till funderingar på Sydsvenskans redaktion.
”Det är nyttigt att bli omskriven, för du förstår vad orden gör med den som får orden på sig. När du är en del av ett omskrivet område förstår du vad som kan hända när orden används för att etikettera den verklighet som du lever i.”, säger  Daniel Sandström.

Fungerande motmedel mot terrorism
Hur förebygger man extremism, har varit en återkommande fråga den här veckan. En fråga som en del har försökt vidga till att inte bara handla om muslimska terrorister. Bland dem Aftonbladets krönikör Peter Kadhammar:
Det effektivaste försvaret mot självmordsbombare och separatistiska mördare, mot så kallade vänsterradikala grupper som tillgriper ”direktaktion” och mot skjutgalna högerextremister är: Fungerande dagis, systematiskt arbete mot mobbning, närvarande vuxna, ett samhälle som är öppet för diskussion och där politiska motståndare visar respekt för varandra. Ett okorrumperat land där välfärden är någorlunda hyggligt fördelad.

Inte i alla svenska muslimers namn
Författaren och journalisten Mustafa Can reagerar i Svenska Dagbladet mot att han som muslim så ofta fått frågan ”Hur känns det”. Som om alla muslimer har ett kollektivt ansvar för det som hänt. Under rubriken Inte i mitt namn, påminner han om varför de flesta flyktingar kommit till Sverige:
Skulle samma människor som vandrade över snöklädda berg med barn i famnen, slavarbetade i gränsstäder, trängdes på lastbilsflak och i containrar där de tävlade om luften med andra flyktingar plötsligt avsäga sig friheten de riskerat livet för, för att i stället böja huvud inför den som lockar med sprängdeg och en kungsväg till ett framtida lyckotillstånd?

Sverige har upplevt politiskt våld förr
Per Virtén, som annars mest kan läsas på Dagens Arena har anlitats av engelska The Guardian för att förklara vad som händer i Sverige. Han påminner om att Sverige har en lång historia av politiskt våld även om den har varit av ett annat slag än det vi nu upplevt. Exempelvis Lasermannen och skytten i Malmö:
They were small and isolated actors in a global white-power movement, but neither of them is called a terrorist. Is the idea of a terrorist becoming an ethnic concept? Will it become something exclusively linked to Islam, whereby imams are held to account by journalists?

Nu är det bra, men sämre tider väntar
Allt har trots allt inte handlat om självmordsbombaren denna vecka. Bland annat har SKL presenterat sin Ekonomirapport. En rapport som visar på rekordresultat. 2010 beräknas kommuner och landsting redovisa ett överskott på 19 miljarder kronor. Detta tack vare att man trots extra konjunkturstöd från staten har varit försiktiga med nya utgifter. Nästa år försvinner de extra miljarderna, men ändå gör det goda utgångsläget att man räknar med ett överskott på 7 miljarder 2011. Men sen är det mera osäkert. Så det är ungefär som vanligt när det gäller prognoser för kommunal ekonomi: Just nu är det ganska bra, men det ser sämre ut framöver. Så kommer det sannolikt att låta även 2012. Vilket inte behöver betyder att prognosmakarna år dåliga, utan visar att kommuner och landsting är bra på att anpassa sig till en föränderlig verklighet.

Statsministern om året som snart gått
Jobbtillväxt är ordet statsminister Fredrik Reinfeldt väljer för att sammanfatta 2010 i en intervju i tidningen Fokus. Mest stolt är han över att alliansen fick förnyat förtroende i valet. På frågan om vilken nyhetshändelse som påverkat honom mest svarar han den europeiska krisen ” Jag kan inte peka på en enskild händelse, det har snarare präglat hela året. Kanske i skarp kontrast till en allt bättre svensk utveckling. Jag tycker att det ibland har varit svårt att se den skillnaden växa och förklara den.”. På måndag sammanfattar statsministern året mer officiellt i sitt traditionella jultal.