Haparanda, Lugnet och Ikea

2006 hade Haparanda landets procentuellt högsta tillväxt. Orsaken var världens nordligaste Ikea-varuhus, som invigdes i september. Ett varuhus som Ikeas styrelse inte ville ha. Kommunalrådet Sven-Erik Bucht (S) lyckades få till ett möte med Ingvar Kamprad. Personkemin mellan herrarna stämde förträffligt och Kamprad beslutade personligen om att bygget skulle bli av. Sven-Erik Bucht blev en kommunal hjälte, årets svensk och så småningom riksdagsman tack vare personkryss. Idag för han en anonym tillvaro som suppleant i finansutskottet.
Bakom varje framgångsrik och handlingskraftig kommunstyrelseordförande finns en duktig kommunchef. I Haparanda hette hon Christina Lugnet. Hennes roll för Ikeaetableringen är inte lika känd, men säkert lika betydelsefull. Även hon fick sin belöning. 2009 utsåg näringsminister Maud Olofsson henne till generaldirektör för det nystartade Tillväxtverket. En oväntad och kanske djärv rekrytering. Själv hoppades jag att hon skulle föra med sig lite kommunalt sunt förnuft in i statsförvaltningen.

Tyvärr verkar det inte ha blivit så. Efter tre år då generaldirektören för Tillväxtverket varit lika anonym som en suppleant i finansutskottet har Christina Lugnet i sommar blivit känd som den lyxfifflande chefen för Skandalverket för att använda några av rubrikorden. Igår kom det oundvikliga slutet. Christina Lugnet entledigades eftersom hon förlorat regeringens och Annie Lööfs förtroende på grund av Tillväxtverkets vidlyftiga representationsvanor.

De senaste dagarna har svenska folket rasat mot Grand Hotellmiddag, slottsvistelser och chokladprovning. En användning av skattemedel som inte ens generaldirektören själv kunde försvara och därmed var hon körd. Kvittojournalistiken har firat en ny triumf. Tyvärr, måste man tillägga. Varje gång hoppas man ska vara de sista. Att de ansvariga ska dra lärdom, men frestelserna tycks alltför stora. Sannolikt finns det idag ett antal generaldirektörer och andra offentliga chefer som oroligt funderar om det är deras tur nästa gång. Men det hade också varit intressant om någon också granskat vad Tillväxtverket gjort utöver ätandet. Det handlar trots allt om en myndighet med 350 medarbetare och en budget på 3,7 miljarder.

Haparanda är en av de kommuner som fått stöd. Bland annat 10,5 miljoner till utvecklingen av en gemensam stadskärna med Torneå, kommunen satsar lika mycket. En fortsatt satsning på Haparanda som handelsstad. Optimismen där är dock inte lika stor som när Ikea startade. Det räcker inte med ett Ikea för att vända utvecklingen, konstaterar Jan Nyberg i boken På gränsen till utveckling, som handlar om Haparanda efter Ikea-etableringen. Befolkningen har inte ökat och ungdomsarbetslösheten är bland de högsta i landet. Tillväxten är inte längre på rekordnivå. Haparanda ligger inte i topp ens i Norrbotten, den positionen har numera Gällivare.
Att skapa tillväxt är svårt. Det blev ingen hundraprocentig framgångssaga varken för Haparanda eller Christina Lugnet. Dock har nog kommunen större chans till come back än sin före detta kommunchef.