tisdag 15 maj 2012

Förödelsen efter ett mediedrev

Omslaget till den fortbildande tidningen Äldreomsorg senaste nummer visar stor förödelse och har rubriken Efter drevet. Syftet med temanumret är att visa olika sidor av några av de drev som drabbat äldreomsorgen de senaste åren och vilka konsekvenser de fått. Det är intressant läsning både ur ett medie-och ur ett äldreomsorgsperspektiv.

Förödelsen efter ett mediedrev kan onekligen bli stora både för människor och för organisationer. Ett av de exempel som lyfts fram är Piteå, som blev skräckexemplet på dålig demensvård efter ett reportage i Uppdrag Granskning i september 2010. Detta efter att tidigare ha varit det goda och prisbelönta föredömet. Idag finns inte mycket av den utvecklingskraften kvar. ”Det är som en grå filt ligger över oss”, sa en av de ansvariga i Piteå jag pratade med häromdagen.

Docent Peter Westlund konstaterar i sin genomgång av Piteåfallet att drevet inte handlat om de äldres väl och ve.
"Personalen har skjuit dem framför sig för att kunna stärka sin arbetsmiljö och bemanning", skriver han.

Också professor Håkan Jönson noterar de äldres frånvaro i rapporteringen. Det är arbetsmiljöperspektivet som dominerar, konstaterar han. Eftersom jobb inom omsorgen är nedvärderade och underbetalda blir det svårt för personalen att ge de äldre värdig vård och omsorg. Lösningen blir då bättre arbetsvillkor för personalen i förhoppning att det indirekt ska komma de äldre till del. Håkan Jönsson håller delvis med om detta, men skulle vilja att de äldre, som ju är experter på sina egna liv får större utrymme.

I en annan artikel tar Håkan Jönson upp riskerna för att drevrapporteringen och politikernas vilja att visa snabb handlingskraft leder till att mer kontroll och hårdare tillsyn. ”Detta kan behövas men på sikt står inför risken att hela frågan om äldreomsorg knyts upp kring kontroll, hot och bestraffning”, befarar han.

Annat läsvärt i detta temanummer är psykologen Maria Wramsten Willmars beskrivning av hur chefer upplever att hamna i medias fokus, intervjuer med Demensförbundets ordförande Stina-Clara Hjulström samt Sagan om den svenska hemtjänsten, skriven av två veteraner i branschen Tullia von Sydow och Lillemor Wiklund. Carema Cares informationschef Elisabeth Frostell får ge företagets version av Caremaskandalen. En artikel som med fördel kan läsas ihop med Dagens Samhälles granskning av DN:s bevakning av Koppargården.

”Ingenting av det som hänt har gått obemärkt förbi”, skriver Elisabeth Frostell. Något som nog de flesta som berörts av ett mediadrev kan skriva under på.







4 kommentarer:

  1. Docent Peter Westlund konstaterar i sin genomgång av Piteåfallet att drevet inte handlat om de äldres väl och ve.
    "Personalen har skjutit dem framför sig för att kunna stärka sin arbetsmiljö och bemanning", skriver han.
    Det gjorde verkligen ont att läsa dessa rader. Om det är din slutsats eller om det är hans återstår att se. Jag har bett om att få ett nummer av äldreomsorgen för att läsa vad han skrivit.
    Tilläggas bör är att han aldrig ens intervjuat mig som är undersköterskan som slog larm långt innan uppdrag granskning sändes. Alla som känner mig vet att det verkligen är en djup och äkta kärlek till de gamla som driver mig. Utan den kärleken skulle jag aldrig ha orkat resa mig upp och slå larm och utan den orkar jag inte att fortsätta att resa mig gång efter gång när jag slagits till marken. Elisabeth Marklund

    SvaraRadera
  2. Meningen "Personalen har skjutit dem framför sig för att kunna stärka sin arbetsmiljö och bemanning",är ett direkt citat från Peter Westlunds artikel och alltså i första hand hans slutsats.

    SvaraRadera
  3. Jag har mailat honom och ger honom tolkningsföreträde till sina egna ord. Visst är det sårande och kränkande om han och läsarna drar den slutsatsen för den är verkligen inte sann. Har även bett att efter att ha läst hela artikeln få chansen att ge en kommentar i tidningen om det behövs. Man riskerar inte sitt jobb om man inte drivs av en äkta och sann kärlek. "Inte mister man jobbet om det är kommunalt"...Så naiv var jag också en gång. Men jag vet av erfarenhet att det gör man visst men det är en helt annan historia... Kram Elisabeth Marklund

    SvaraRadera
  4. Samma år som Uppdrag Granskning filmats fick vi faktiskt behålla de pengar vi var tilldelade äldreomsorgen. I slutet av året upptäckte de att det fanns pengar kvar inom äldreomsorgen och det hade ju varit för pinsamt att även det året skicka tillbaka dem. Istället togs det in personal från övertalighetspoolen som fick i uppgift att göra guldstunder för de äldre på alla äldreboenden. Så bilden på utsidan ”Efter drevet” hade istället för en bild efter en tornado/storm kunnat vara leende äldre som fick sin vardag förgylld.
    Elisabeth Marklund

    SvaraRadera