Amelia vill inte ha det som sin mamma

En ny bok tar upp vad som kommer att hända
 när Amelia Adamo och andra 40-talister
behöver hemtjänst.

I takt med att 40-talisterna åldras diskuteras äldreomsorgen allt mer. Debatten har en tendens att bli rätt polariserad. Å ena sidan finns det de som drömmer om en äldreomsorg som mest liknar ett bättre konferenshotell. Ett ställe med utsökt mat och dryck där det bjuds såväl salsakurser som vinprovning. Å andra sidan de som befarar att framtidens äldre hamnar på ett ställe liknande i fattigstugan i Lönneberga, där Kommandoran styrde över de andra halvsvältande hjonen.

Jag tror inte på detta skräckscenario, men räknar heller inte med någon superservice på äldre dar. Men jag vill definitivt inte ha någon kommandora som bestämmer över mig. Vill jag dansa salsa eller prova vin ska jag få göra det. Också om jag är 85 plus, men precis som de som inte fyllt 85 får jag i så fall betala själv.

Däremot finns inga möjligheter att betala själv den dag man är dement eller av andra skäl behöver omsorg dygnet runt. När man varken kan dansa salsa eller dricka vin. Det är den gruppen debatten borde handla om.

Amelia Adamo har kommit att representera de livsnjutande 40-talisterna. De som vill, och har råd, att unna sig livets goda också under den senare halvan av livet. Inte konstigt att hon får vara omslagsflicka till Timbros nya bok om äldreomsorg, som har titeln När Amelia behöver hemtjänst och är skriven av Edvard Unsgaard.

Amelia Adamo har en gammal mamma, så hon har rätt goda insikter i hur dagens äldrevård fungerar. Så vill hon inte ha det, även om hon inte känner någon oro för vanvård. I hemtjänsten finns ”många, varma omtänksamma händer”. Problemet är ensamheten och hon vill därför ha tillbaka de gamla ålderdomshemmen.

Jag tror att ensamheten i hög grad är ett existentiellt problem, som inte löses med byggnader. Som gamle kulturministern Bengt Göransson konstaterar i boken: ”Det är lite tråkigt att bli gammal. Det måste man också inse.”

Det gör att äldreomsorgsdebatten lätt blir tråkig om den inte får handla om salsa och rödvin. Men dessvärre är den nödvändig. 2035 har vid dubbelt så många 85+ som idag.

Texten även publicerad i VLT 8 november 2011.