fredag 15 april 2011

Problemfylld skoldebatt ett problem i sig

Skolan har varit väldigt i fokus den senaste tiden. I Dagens Nyheter har Maciej Zaremba avslutat sin polemiska granskning av den svenska skolan. En dyster läsning, där de två huvudförklaringarna till det förfall han ser i den svenska skolan är den usla lärarutbildningen och kommunaliseringen. Artiklarna engagerar, men samtidigt skapar den polemiska tonen en misstro, som stärks när fakta ifrågasätts.

Skolverkets nya generaldirektör Anna
Ekström ger hopp om ny energi i skol-
debatten. Foto: Ann Ek
Aftonbladet anslöt till den polemiska linjen och kallade först sin skolsatsning Skolraset. När det ifrågasattes bytte man namn till Skolgranskning. Det är ett så kallat realtidsgräv där läsarna kan bidra genom att via twitter och kommentarer. Man direktrapporterar också från skoldemonstrationer i Borås och Katrineholm för att visa hur starkt missnöjet med skolan är.Det är kraftfull kvällstidningsjournalistik, dock utan riktigt tunga avslöjanden än så långe.
Som motvikt till Aftonbladet och annan negativ rapportering om skolan startades bloggen Skollyftet med tillhörande twitterflöde av några lärare som ville ha en mer konstruktiv skoldebatt. Om man blir deprimerad av den vanliga debatten kan man gå in där och bli lite förhoppningsfull.
Skolan är så central i samhället. Barn- och ungdomstiden går inte i repris och bristerna får därför så långtgående konsekvenser. Därför ska skolan självklart debatteras och ansvar för misstag utkrävas. Men det är ju inte hela bilden av den svenska skolan. Ibland kan jag fundera över om inte den problemorienterade debatten, bidrar till skolans problem. Skolan är Sveriges största arbetsplats, hur påverkas de som varje dag går dit av att deras arbete så ofta pekas ut som undermåligt?
Kanske kan man hoppas på att skoldebatten får mer energi och en annan ton när nuvarande Saco-ordföranden Anna Ekström blir generaldirektör för Skolverket.

2 kommentarer:

  1. problemet är egentligen mycket enkelt....lärarnas löner har halkat efter rejält jämfört med "jämförbara" grupper och samtidigt har miljön i skolan eftersatts och fler arbetsupgifter tillkommit och elevergrupper med stor problematik och dåliga resurser i allmänhet.... vilken arbetsplats skulle fungera under dom omständigheterna? Att skolan funkar s pass bra som den gör..är ett under! lösningen på våra problem heter klass 9A!,,, huvaligen...

    SvaraRadera
  2. Den nya läroplanen LGR11 har en allvarlig brist då den reflekterar “enhetselevens” utveckling enligt Piaget´s stadieteori men saknar de differentialpsykologiska principerna för en genuin individualisering av undervisningen.

    Vi behöver en skoldebatt där fakta accepteras i stället för att sopas under mattan. DIVERGENSPRINCIPEN och dess konsekvenser bör stå i centrum likaväl som den svåra frågan om hur undervisningen skall INDIVIDUALISERAS.

    TVÅ HUVUDUPPGIFTER FÖR DEBATTEN OM FRAMTIDENS SKOLA.

    Utifrån existensen av betydande intelligensskillnader mellan eleverna men framför allt utifrån divergensprincipens giltighet bör den skolpolitiska debatten som första steg syfta till att lösa följande problem av helt avgörande betydelse för utformningen av framtidens skola:
    1. Hur skall läroplansmålen definieras för olika elevgrupper så att de inbegriper både den momentana kunskapsvariationen och variationen i utvecklingstakt?
    2. Hur skall läromedlen konstrueras så att de optimalt är anpassade både till den momentana kunskapsvariationen och variationen i utvecklingstakt hos olika elever?

    Se ”Sture Erikssons hemsida”: http://home.swipnet.se/StureEriksson/

    SvaraRadera