Trygga på sitt äldreboende, trots, eller kanske tack vare att dörren var låst. |
Jag vet inte hur hennes boende löste problemet med att hålla henne kvar. Liksom för så många andra blev hennes tid på särskilt boende kort. Min mamma bodde i 2,5 år på ett gruppboende där hon i praktiken var inlåst. Hon var ingen löpare, men en annan boende tog chansen en gång när jag därifrån och hann komma förvånansvärt långt innan en i personalen hann i fatt henne.
När min mamma levde gällde fortfarande Socialstyrelsens
undantag för demensvården. Det togs bort 2010 och idag är det olagligt med inlåsning
eller annat tvång på demensboende. En ny lag har diskuterats sedan 2006 då Jan
Pennlöv kom med ett utredningsförslag som skulle göra det möjligt med tvångsåtgärder
mot dementa som utsatte sig själva eller sin omgivning för fara. Förslaget har
blivit liggande. En lagstiftning är principiellt problematisk eftersom det
handlar om tvång, samtidigt som läget idag är praktiskt problematiskt för dem
som är verksamma i vården och omsorgen.
”Vi får inte hindra någon att resa sig, men vi måste se till
att han inte faller”, beskrev en äldreomsorgschef dilemmat.
Ett lagförslag var på gång, men i dagarna har det stått
klart att regeringen och socialdemokraterna ändrat sig. Det blir ingen lag. Den pågående positiva
utvecklingen med bättre utbildad personal, nya metoder inom demensvården och ny
teknik får inte störas med tvångsåtgärder, är motiveringen. Beslutet välkomnas
av pensionärsorganisationerna liksom av Demensförbundet och Vårdförbundet. Utifrån
mina anhörigerfarenheter är jag inte lika säker på att det finns anledning att
glädjas. Tvång ska självfallet vara den sista utvägen, men jag delar den oro Stockholms läns Äldrecentrums chef Sven-Erik Wånell ger uttryck för
i tidningen Veteranen:
”Man lämnar åt personalen att fatta etiskt mycket svåra
beslut, i ett gränsland där det kan vara mycket svårt att veta vad som är
lagligt. Och den personal som i anhörigas ögon underlåtit att skydda den boende
så att hon förirrade sig bort, eller reste sig och slog upp operationen och
behöver omopereras – ja anhörigas dom kan nog bli tung”.
Frågan lär dock inte vara slutdiskuterad. Men i fortsättningen
handlar det nog inte om en speciallagstiftning för dementa utan om, som Demenscentrum föreslagit, en lag som
omfattar alla allvarliga kognitiva handikapp, vilket knappast gör det enklare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar