fredag 7 december 2012

Romerna en dyster del av nutidshistorien

Den dag jag blir fri : en bok om Katarina TaikonTexten även publicerad i VLT 7 december 2012
I år är det 500 år sedan de första romerna kom till Sverige. Ändå är de inte fullt ut accepterade. I oktober avslöjade Sveriges Radios Ekoredaktion att romer nekas att hyra bil. En påminnelse om romernas situation ges i en nyutkommen biografi om Katarina Taikon. Hon som mer än någon annan kommit att symbolisera de svenska romernas kamp för rättvisa och som genom sina 13 Katitziböcker spritt kunskap om hur romerna behandlats.

Biografin heter Den dag jag blir fri och har skrivits av journalisten Lawen Mohtadi, som vill skildra både människan och aktivisten Katarina Taikon.  Porträttet har sina brister, men boken är en bra påminnelse om en dyster och bortglömd del av vår nutidshistoria. När romer fick kämpa för rätten till skola och bostäder. När de tvingades övertyga myndigheter om att de inte av etniska skäl föredrog iskalla husvagnar och analfabetism framför en standard som under 1960-talet blev en självklarhet för de flesta.

Romer har särbehandlats i 500 år och görs så än idag både av myndigheter och av en fördomsfull omgivning. Ibland har detta gjorts i största välvilja. Projekten och satsningarna har varit många under årens lopp, men resultaten är dystra. Arbetslöshet, skolavhopp och andra indikatorer på utanförskap är högre för romer.
Ändå är Sverige rena paradiset jämfört med läget för romerna i Öst- och Centraleuropa. Där är inte bara bostäderna usla och fattigdomen djup. Romer utsätts också för våld och hot. Utsattheten förstärks av att även företrädare för etablerade partier hetsar mot romerna som grupp.

Det är en extremt farlig retorik, konstaterade Dezideriu Gergely, generalsekreterare för The European Roma Rights Centre i Budapest, när han förra veckan tog emot Stockholm Human Rights Award. Den andre pristagaren var Thomas Hammarberg, som på 1960-talet kämpade tillsammans med Katarina Taikon för de svenska romernas rättigheter och sedan dess jobbat för mänskliga rättigheter både i Sverige och internationellt.

Diskrimineringen i kombination med den ekonomiska krisen gör att läget i Europa påminner om 1930-talet, varnade de båda pristagarna. Några enkla lösningar finns förstås inte. Men två saker ansåg de centrala, utbildning och respekt för den romska kulturen. Alltså samma saker som Katarina Taikon en gång kämpade för.

 

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar