Lite mer lika - men var ska pengarna tas?

Alla kommuner är olika. Även landsting och regioner skiljer sig åt. Men alla medborgare har rätt till samma grundläggande service oavsett var de bor. För att det ska gå ihop finns det kommunala utjämningssystemet, en föga känd men viktig del av samhällsbygget.

Västerås stad och Region Västmanland får nästa år ungefär en miljard vardera i utjämningsbidrag. Men en ny statlig utredning föreslår en kraftig minskning om några år: minus 115 miljoner för Västerås och minus 212 för regionen.

Utjämningssystemet har beskrivits som så krångligt att de som förstår det inte får flyga i samma plan. Det är en myt, omhuldad av experter och av de som ogillar systemet. Matematiken är krånglig men principen är enkel:

Inkomstutjämning innebär att de som har skattekraftiga invånare får betala in. Kommuner där invånarna har lägre inkomster får bidrag.

Kostnadsutjämning innebär att kommuner med höga kostnader de inte kan påverka, till exempel hög andel gamla, gles befolkning eller många som behöver socialt stöd, får bidrag, medan de som har det bättre förspänt får betala.

I inkomstutjämningen pytsar staten in pengar för att omfördelningen ska fungera, medan kostnadsutjämningen är ett nollsummespel. Om en kommun får mer får någon annan mindre. En statlig utredning vill nu förändra kostnadsutjämningen. Förslaget har titeln Lite mer lika. Mer pengar ska omfördelas genom att socioekonomiska faktorer ska väga tyngre och att glesbygden ska få mer. 

Som alltid i spel finns vinnare och förlorare. En västmanländsk version av utredningen skulle kunna heta Mycket mindre kvar. Region Västmanland och Västerås stad förlorar rejält på förslaget.

Att Västmanland varken är renodlad glesbygd eller storstad är en förklaring. Västerås missgynnas framför allt av nya beräkningsregler för individ- och familjeomsorgen. Vilka effekterna blir återstår att se. Någonstans måste pengarna tas om förslaget blir verklighet, vilket tidigast lär bli 2021. 

Utredarna har haft som ambition att hitta en rättfärdig och rationell modell, som alla kan acceptera.  Men när modeller blir budgetverklighet blir det politik. Och där är det ju osäkert på alla nivåer just nu. Ardalan Shekarabi (S) som beställt utredningen sägs vara nöjd.

Norrlands kommuner och landsting gläds åt glesbygdssatsningen. Stockholms läns landsting är tillsammans med Västmanland de stora förlorarna. Från Stockholm hördes direkt kraftiga protester. "Stockholmarna ska inte vara statens bankomat." Denise Norström (S) har legat lågt men även om hon inte gillar förslaget lär hon knappast kroka arm med sin stockholmska kollega Irene Svenonius (M) i en gemensam protest. 

Stockholms moderater hör till utjämningssystemets eviga kritiker. De tycker att omfördelningen är regionalpolitik och något som staten borde betala. Socialdemokrater brukar försvara systemet men Anders Teljebäck (S) tycker att det här blir för mycket för Västerås. "'Vi kan inte bidra på det här viset."

Kommunalt självstyre och att hålla ihop landet har ett pris. Det blir ohållbart om skillnaderna i livsvillkor blir alltför stora. Utjämning måste ske, vilket innebär att någon, i detta förslag stockholmarna och västmanlänningar, måste vara med och betala.

Vare sig de vill eller inte.

Texten även publicerad i VLT den 8 oktober 2018