Kaxiga råd från valvinnare i Örebro

Socialdemokraterna i Örebro är kaxiga just nu. Vid omvalet i västra valkretsen den 15 maj gick partiet framåt i alla distrikt och fick 47,2 procent av rösterna. Plus 8 procentenheter jämfört med det underkända valet 2010. På Dagens Samhälles nya debattsajt bjuder kommunalrådet Björn Sundin på en lektion i fem punkter om hur man vinner lokala val.

Björn Sundin (S), glad valvinnare i Öre-
bro som tro på traditionella metoder.
Foto: Ulla-Karin Ekblom

Punkt 1 är att dela ut dialogprogram med frågor som diskuteras i området. Punkt 2 är att knacka dörr för att prata om programmet. Punkt 3 att bjuda in till möten. Punkt 4 att sammanställa de förslag som kommit in i en rapport. Femte och sista punkten är att välja ut de förslag som flest tar upp och skriva ett nytt dialogprogram, som delas ut i alla områden.

Och så börjar det om igen. ” Menar man allvar med dialog är arbetet aldrig över”, konstaterar Björn Sundin.

Detta är inte precis exklusiv socialdemokratisk kunskap. De flesta partier har liknande strategier, dock har inte alla kraft och resurser att fullfölja dem så konsekvent som socialdemokraterna i Örebro gjorde.

Det intressantaste i Björn Sundins artikel är det som inte står. Han nämner varken Internet eller sociala medier. Lena Bastaad, som nu är kommunstyrelsens ordförande, finns inte på Facebook, har inget Twitterkonto och jag hittar henne inte på S-bloggarnas samlingsplats Netroots. Däremot är alliansens första namn i Örebro, moderaten Kent Persson (M) mycket flitig både som bloggare och på Twitter. Men 2011 tycks det alltså snarare vara traditionell skonötartaktik som gör att man vinner val, inte sociala medier. Åtminstone om man ska tro råden från Björn Sundin, som själv är aktiv bloggare.

Förutom sociala medier är det två andra saker som Björn Sundin inte nämner i sin debattartikel. Det är fullt begripligt eftersom det är lite trista fakta, som dock hör till bilden av omvalet i Örebro. Det ena är att trots detta massiva valarbete blev valdeltagandet bara 62,8 procent. Det andra är att det fanns ett parti till som gick framåt, nämligen Sverigedemokraterna, medan alla andra backade.

Alla förlorare när valdeltagandet är lågt

”Jag har redan röstat en gång och jag tycker att det räcker”, sa en ung Lysekilskvinna bestämt i ett Ekoinslag inför valet. Många tycks ha resonerat som hon. 57 procent av väljarna i Västra Götaland valde att inte utnyttja sin rösträtt i omvalet. I Örebro var det inte fullt så illa, där avstod 37 procent. I kommunerna är kopplingen mellan ansvar och uppdrag tydligare än i den stora svårgripbara regionen. Personerna som har ansvaret och uppdraget är också närmare än regionpolitikerna.

Gert-Inge Andersson (S), en valvinnare som måste hitta en
ny partner efter Sjukvårdspartiet

Om man ser valdeltagandet som hela det politiska systemets ansvar så finns det bar förlorare. Men vissa är mer förlorare än andra. Största förloraren är Sjukvårdspartiet i Västra Götaland, som ingick i den styrande majoriteten men nu åkte ut. Eftersom de rödgröna inte får egen majoritet måste man nu hitta ett borgerligt parti att samarbeta med. Tidigare partnern folkpartiet verkar måttligt intresserade av en ny relation.
”Samarbetet mellan C, FP och S fungerade väl i många år. Men på den tiden hade vi en annan socialdemokrati i Västra Götaland än vi har i dag”, säger gruppledaren Jonas Andersson till GP.

Moderate veteranen Johnny Magnusson har kampanjat som en 20-åringen, enligt stolte sonen Hampus, själv biträdande kommunalråd i Göteborg. Men det hjälpte inte. Partiet tappade, i synnerhet utanför Göteborg, enligt Valmyndighetens preliminära siffor. Socialdemokraterna fortsätter att ha problem med storstadsväljarna, I Göteborgs kommun tappade man från 28,2 till 27,7 procent. Desto bättre gick det i övriga regionen och inte minst i gruppledaren Gert-Inge Anderssons hemkommun Trollhättan. Där fick S 55,8 procent, mot 50,7 i valet i fjol. Så det finns nog mer anledning att tala om en Gert-Inge-effekt än en Juholt-effekt. Men självförtroendet har nog växt, både hos Juholt själv, även om han inte verkar ha något större problem på den punkten, men framför allt hos hans partimedlemmar, som ju varit rätt tilltufsade på sistone.

Till sist kan man konstatera att valets andra stora vinnare är Sverigedemokraterna. Liksom i någon mån centern, vars överklagande ledde till omvalet. De tog tillbaka det mandat de förlorade på felräkningen 2010.

Mitt namn är mitt också i val

Att få sin identitet kapad är en grov kränkning. Att någon annan gör saker i ens namn, som man inte har någon kontroll över. I samband med almänna val är detta helt legitimt och kallas den fria nomineringsrätten. Någon kan skriva ditt namn på exempelvis en nationaldemokratisk valsedel. Om det vill sig illa och nationaldemokraterna får ett mandat, blir du invald. Ditt namn kommer då för alltid att finnas där som en del av det officiella valresultatet för nationaldemokraterna.

SKL har analyserat resultatet av 310 av
de 311 val som ägde rum i fjol.

Några som drabbades av detta 2006 har protesterat hos Valmyndigheten och berättat om vilka negativa konsekvenser detta fått för deras liv. Efter valet 2010 konstaterar Valmyndigheten att protesterna från människor som blivit valda mot sin vilja har ökat både i antal och i intensitet. Slutsatsen är given och lätt att instämma i. Valsystemet måste ändras så att människor kan skydda sig mot den här typen av integritetskränkningar. Ett annat skäl för att avskaffa den fria nomineringsrätten och införa förhandsregistrering av kandidater är att det minskar risken för tomma stolar i fullmäktige.

Förslaget om en ändring när det gäller den fria nomineringsrätten ingår i Valmyndighetens rapport om erfarenheterna av valet 2010. Ett val som ju faktiskt ett drygt halvår efter valdagen ännu inte är slutgiltigt avgjort. 1,2 miljoner väljare i Västra Götaland och i ett valdistrikt i Örebro ska rösta igen den 15 maj eftersom valet inte gick rätt till i september. Det är en god regel att försöka rätta till misstag när något blivit fel, men det är pinsamt för ett land som Sverige att vi inte klarar av att genomföra valet på ett korrekt sätt. Behovet av översyn av valsystemet är uppenbart och bör komma igång snarast.

Även SKL har nu dragit sina slutsatser av valet 2010 i rapporten 310 val. Där kan man konstatera att det också finns en del glädja sig åt. Till exempel ökat valdeltagande. Allt fler splittrar sina röster och röstar olika i riksdags- och kommunvalen. Ett annat tecken på ett ökat engagemang i valet är att andelen personröster ökat jämfört med 2006.

Spännande med omval

En ny valrörelse stundar. Samtidigt som partierna sårslickande och omprövningar efter det förra valet inte är avslutade. Fel har begåtts som kan ha påverkat valresultatet. Valprövningsnämnden har beslutat att valen i Västra Götaland och i ett valdistrikt i Örebro ska göras om.

De brister i valsystemet detta visar på är en skam för den svenska demokratin och måste, som Örebros fullmäktigeordförande Staffan Werme (FP) påpekar på DN Debatt, åtgärdas innan valet 2014. När detta är sagt måste jag också tillstå att det är spännande med en valrörelse i det politiska läge som är just nu.

Staffan Werme (FP) i Örebro vill ha översyn
av vallagen och rustar för omval

Ett så stort omval har aldrig tidigare skett, 1,2 miljoner väljare ska åter lockas till valurnorna i vår. Det blir som Jonas Sjöstedt (V) skriver på sin blogg lite som ett tyskt delstatsval. En mätare av den politiska temperaturen och sannolikt en kraftfull mobilisering av riksdagspartierna. Nu får de en chans att visa sin styrka och  ta revansch för ett dåligt val 2010. Inte minst blir det en rivstart för den nya s-ledaren, vem det nu kan bli.

Valet blir också ett verklighetstest av skilda valdagar. En av svensk politiks stora formfrågor, som det varit tyst om länge eftersom majoriteten av riksdagspartierna numera är emot. Argumentet för att skilja valdagarna åt är att kommun-och landstingsfrågorna nu kommer i skymundan av rikspolitiken. Argumentet mot är att valdeltagandet blir lågt om de lokala och regionala valen inte får draghjälp av rikspolitiken.

I valet till regionfullmäktige var valdeltagandet i Västra Götaland 80,6 procent, lite under rikssnittet som var 81,05. I Örebros nordöstra valkrets röstade 83,4 procent, men skillnaden var stor mellan olika stadsdelar, som lägst 62,8, högst 91,3 procent.

Många har tagit för givet att valdeltagandet kommer att sjunka vid ett omval. Men det behöver inte nödvändigtvis bli så. I det senaste omvalet i Orsa var valdeltagandet faktiskt högre i omvalet, 79,7 mot 75,5 i ordinarie val. Jämna lägen bidrar till ökat valdeltagande, påpekar valanalytikern Richard Öhrvall. Jämt var det i både Örebro och Västra Götaland. Spännande blir det.