onsdag 12 september 2018

Röda Västmanland är inte längre så rött


1994 fanns sex socialdemokrater på Västmanlandsbänken
i riksdagen varav tre från Västerås. Idag är det tre, ingen
från Västerås. Bild från partidistriktets 100-årsbok En
kopp kaffe i Folkets hus.
Första maj i Folkets park i Västerås 1996. Fullt med folk. Inte som på Erlanders och Palmes tid, men ändå tillräckligt för att det skulle vara feststämning. Denna dag hade talaren en särskild glans eftersom han var en bygdens son. Thomas Östros var visserligen född i Malmberget och bosatt i Uppsala men han var uppvuxen i Västerås. Föräldrarna fanns med långt fram i tåget och var uppenbart stolta över sonens insatser och över de applåder han fick från hemmapubliken i ”Röda Västmanland”.

Detta reporterminne dök upp när jag under valnatten följde de västmanländska valresultaten, som gjorde det tydligt att Röda Västmanland definitivt är borta.

Ta till exempel Surahammar. Där bevakade jag som nyutbildad journalist mitt första fullmäktige 1971. Jag var fylld av demokratiskt patos över att få vara en del av den lokala demokratin. Mötet var över på mindre än en halvtimme. Inte en fråga diskuterades. Snopen gick jag därifrån med tomt block. Socialdemokraterna hade egen majoritet och allt klubbades igenom i enlighet med de beslut som fattades på arbetarekommunens möten.

I år fick socialdemokraterna 34,5 procent i kommunvalet i Surahammar. Ett tapp på 3,5 procentenheter. Än sämre gick det i riksdagsvalet, där tappade man 8,6 procentenheter. Trots en profilerad lokal riksdagsman, Olle Thorell. Sverigedemokraterna är näst största parti med 21,4 procent kommunalt, en ökning med nästan 10 procentenheter.

I Köping finns regerande svenska mästaren i uthålligt kommunstyrelseordförandeskap.  Elizabeth Salomonsson (S) har styrt Köping sedan 1983. Detta, hennes sannolikt sista, val bjöd inte på någon snygg sorti. Även Köping blev avsevärt mindre rött. Socialdemokraterna tappade 7,8 procentenheter och har nu 36 procent. SD ökade ungefär lika mycket.

Även i Arboga, Hallstahammar Sala och Västerås har den röda färgen bleknat ytterligare i år. Västmanlands starkaste S-fäste är numera Fagersta.   I Skinnskatteberg och Norberg noteras smärre ökningar. Kungsör är i princip oförändrat.

Landstinget, numera Region Västmanland, har nästan alltid haft rött styre. Nu är Sverigedemokraterna här, liksom i nästan alla andra landsting, vågmästare. Denise Norström(S) får nu göra det Anders Teljebäck (S) i Västerås tvingades till redan förra valet och nu får försöka med igen: Att söka stöd över blockgränsen.

En spännande och oviss tid väntar. I Sverige och i det en gång så röda Västmanland. Ett landskap som idag är lika spräckligt som övriga landet och med en allt skarpare ton av sverigedemokratiskt gult. För att stoppa den spridningen krävs nytänkande och  en medveten politik för att återskapa tillit och skapa samhällsstrukturer som stöttar.  En bruksanda för en ny tid med ökad öppenhet för nya idéer och för människor från olika länder.

Texten även publicerad i VLT den 12 september 2018




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar