Hotet från nazisterna är på allvar nu

Första morgonen i Almedalen. Solen skiner och som vanligt blir jag glad över det demokratiska myller som möter mig. Fullsatta seminarier redan halv nio på morgonen, spontana möten mellan människor från olika verkligheter. Ett generöst delande av kunskaper och erfarenheter, oftast över kaffekoppar men stundtals även med vinglas i handen.

Flygblads- och tidningsutdelarna är många. Ofta tar jag emot för att visa min goda vilja och som en vänlig gest mot den som delar ut. Men den här gången rycker jag tillbaka min hand. Det blågula hjärta från Alternativ för Sverige som syns på flygbladet är inget jag vill befatta mig med. 

De är i sin fulla rätt att sprida sitt budskap även i Almedalen men det står oss andra fritt att avvisa dem. 

Det är lätt gjort med en broschyr, svårare när de intar gaturummet genom att sprida sitt budskap med kraftfulla högtalare eller genom att manifestera sin makt genom att gå i uniformerad tropp på Visbys gator. Nazister och högerextremister var ett mer påtagligt inslag i år än tidigare, även om man inte var på plats när de angrep RFSL-aktivister eller Samfundet Sverige-Israels tält.

Nazisternas makt och inflytande ligger i att de sprider rädsla. De utnyttjar sitt våldskapital till max, liksom sin grundlagsfästa yttrandefrihet. Den kombinationen gör dem till en svårhanterlig kombination för ett rättssamhälle. En position som de utnyttjar för att sprida sitt budskap och för att sprida rädsla. Den positionen måste tas ifrån dem. Vi kan inte längre hoppas att det räcker med att tiga ihjäl nynazistiska aktiviteter så går det över.

”Det är allvar nu”, framhöll Annie Lööf i sitt tal i Almedalen. Hon var inte den enda. Hoten från extremisterna har fått partiledarna för de etablerade partierna att tala för demokratin med retorisk glöd som ofta saknats. 

Orden är välkomna och viktiga. Men antagligen räcker det inte. Det behövs också skärpt lagstiftning så att rättsstaten kan försvara sig mot den som vill den ont. Det är allt annat än enkelt eftersom ingen vill urholka yttrandefriheten. Däremot borde det vara enkelt för partierna att enas kring att utreda hur detta skulle kunna gå till.

I väntan på det får vi andra kämpa emot i vardagen så att inte rädslan får övertaget. Säga ifrån när vi möter extrema åsikter. Vända nazisterna ryggen när de visar sin makt i det offentliga rummet. Visa att vi tillsammans ska bekämpa deras världsbild. Det är nog faktiskt allvar nu och inte vill man behöva säga till barnbarnen att man inget gjorde.

Texten även publicerad i VLT den 10 juli 2018