Förra veckan kom 21 ensamkommande flyktingbarn till Sverige,
enligt Migrationsverkets statistik. I oktober-november 2015 när
flyktingströmmen var som störst kom drygt 2 000 per vecka. De har nu genomgått mottagningssamtal,
asylutredning, möten med ombud och får på löpande band avgörandet från
Migrationsverket. Beslutet är, åtminstone för afghanerna som är den största
gruppen, ofta negativt eftersom de anses sakna asylskäl. Dessutom skrivs många
upp i ålder, vilket innebär att de från ena dagen till den andra kan får flytta
till annan ort och förlorar kompisar, skola och god man.
Dessa pojkar är rejält grundlurade. Av sitt hemland, som
inte kunnat erbjuda dem trygga uppväxtvillkor och en framtidstro. Av
flyktingsmugglarna som förespeglade dem ett annat liv med jobb och utbildning i
Europa. Men de är också lurade av Sverige som tog emot dem och tog väl hand om
dem tills de plötsligt en dag får veta att det inte var på riktigt. De ska
återvända hem, vad det nu innebär. Många av dem vet inte om deras hem finns kvar
och var deras anhöriga befinner sig.
”Vi trodde vi var välkomna”, säger en av de afghanska pojkar
jag träffat om resan till Sverige.
I juridisk mening har få av de ensamkommande asylskäl. Det
finns inte ett individuellt hot riktat mot dem, men det finns heller ingen
säker miljö att skicka tillbaka dem till. Så här skriver Migrationsverket i
beslutet för en flykting som kommer från provinsen Ghazni:
”Ghazni är en instabil provins där rebeller frekvent
förekommer, vilket har resulterat i flertalet säkerhetsincidenter och våld mot
civilbefolkningen. Migrationsverket bedömer att det råder väpnad konflikt i
provinsen.”
Men detta ses inte som något hinder för utvisning. Denne nyblivne
19-åring anses inte ”särskilt utsatt för en risk att skadas allvarligt eller
utsättas för övergrepp”. Själv är han
övertygad om motsatsen och säger sig hellre dö i Sverige än återvända.
Kanske har både han och Migrationsverket fel, vem vet. Men
det är orimligt att utsätta en ung människa för plågan att leva under ett
sådant hot och att utsätta dem för denna risk. Sverige har tagit emot dem, då
har vi också påtagit oss ett ansvar. De som har kommit måste få stanna av
humanitära skäl. Allt annat vore en skam. Gjort är gjort, nu måste de ungdomar
som är här få börja att planera för en framtid.
Det måste också dock görs klart genom alla tillgängliga
kanaler att detta är en engångsåtgärd. Sverige får inte bidra till att fler
luras hit av flyktingsmugglares falska löften. Gränskontrollerna måste bestå,
åldersbedömningar göras och den som missköter sig ska kunna utvisas.
Texten ursprungligen publicerad i VLT den 4 mars 2017
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar